EU-REGLER. Hallå där Anna Hedensjö Johansson, ansvarig för SME-frågor på Svenskt Näringsliv. EU diskuterar en ny företagskategori för bolag som vuxit ur SME-definitionen.
Vad handlar det om?
– Det finns ett förslag om att skapa en ny kategori kallad small mid-caps (SMC). Den gäller företag med fler än 250, men färre än 1 000 anställda, samt med en högre nivå för omsättning och balansomslutning än i dagens SME-definition.
Vilken är poängen med det?
– När företag börjar växa och närmar sig SME-gränsen på 250 anställda närmar de sig också ett stort steg upp i regelkrav, till exempel kring hållbarhetsrapportering, digital reglering och spårbarhet. För många blir det något av en regelchock när de plötsligt hamnar på samma nivå av krav som riktigt stora bolag, som har betydligt större resurser.
Berör det många bolag i Sverige?
– Ungefär 1 200 företag, med tillsammans omkring 600 000 anställda.
Förändringen ser ut att kunna innebära mycket positivt, men finns det även saker att oroa sig för?
– Det finns en risk att SME-begreppet urholkas. Exempelvis kan det innebära att resurser från EU-program och liknande i större utsträckning hamnar hos small mid-caps-bolagen än hos SME, eftersom de har mer resurser och större personalstyrka som kan jobba specifikt med frågorna. De kan få en större del av kakan och skjuta bort de små.
Det gäller alltså att hålla koll på hur begreppet kan komma att tillämpas?
– Ja, det blir viktigt att bevaka så att man inte hamnar ”snett” och bygger på ytterligare administration och regelbörda. Det är viktigt att reglerna tillämpas konsekvent i EU-lagstiftningen, annars riskerar företag att möta olika definitioner och krav i olika regelverk.
Vad är din egen bild?
– Mångfalden av småföretag i Europa är en enorm styrka. Det är företagen som utgör ryggraden i vår ekonomi, därför måste vi göra regelverken så enkla som möjligt att tillämpa så att fler företagare vågar satsa och växa. Principen "Think Small First” måste hela tiden finnas med i beslutsfattandet. Samtidigt är det här ett steg i rätt riktning för att uppmuntra tillväxt.
Hur ser tidshorisonten ut?
– Diskussionen om small mid-caps har funnits i många år, men den har nog aldrig varit så konkret som nu. Den nämns bland annat i Draghi-rapporten och Ursula von der Leyen har lyft frågan i flera sammanhang. Nu pågår diskussioner i EU:s triloger*, och jag skulle tro att vi kan se något mer konkret runt 2027–2028.
Om jag har företag som precis passerat 200 anställda, borde jag ligga lågt tills small mid cap-reglerna är på plats?
– Nej, absolut inte. Fortsätt ta vara på affärs- och tillväxtmöjligheter när de uppstår. Samtidigt är det viktigt att berätta när regler i praktiken blir onödigt krångliga. Vi är många i företagens närhet som lyfter sådana erfarenheter till beslutsfattare, så att regelverk kan bli mer relevanta och hanterbara. Låt företagets affärer avgöra takten i expansionen.
* Fotnot: Triloger är sammanslutningar där parter från EU-kommissionen, Ministerrådet och Europaparlamentet diskuterar mer informellt, bakom lyckta dörrar.
Fakta: Small mid-caps (SMC)
Den definition av small mid-cap som just nu diskuteras är företag med fler än 250 men färre än 1 000 anställda. Bolagen får ha max 200 miljoner euro (MEUR) i omsättning och som högst 172 MEUR i totala tillgångar.
Fakta: Anna Hedensjö Johansson
Yrke: Ekonom, ansvarig för SME-frågor på Svenskt Näringsliv.
Ålder: 55 år.
Bor: Nacka.
Familj: Två vuxna barn.
Intressen: Samhällsfrågor och att spela padel.
Kör: BMW, men båtpendlar mestadels med Stockholms lokaltrafik.