Jämställdhet och mångfald

Tisdagen den 15 november arrangerade FKG och SINF en nätverksträff med temat jämställdhet och mångfald på Elmia Subcontractor, med syftet att få lyssna till olika livshistorier som har präglats av utmaningarna och också möjligheterna som finns på temat.

Jämställdhet är en väldigt viktig hållbarhetsaspekt på flera plan. Dels ekonomiskt – det finns en hel del studier som menar att bolag med jämställda styrelser presterar bättre och är mer lönsamma. En annan aspekt är kompetens. Vi befinner oss just nu i den största omställningen i (fordons)industrins historia, och för att hålla sig konkurrenskraftig måste man kunna attrahera alla från kompetenspoolen, inte bara 50-70%. Att män dominerar i fordonsindustrin är inte en fråga om kompetens, faktiskt är det så att kvinnor generellt sett går ut med högre snittbetyg, vilket även gäller ingenjörer. Viktigt att tänka på är också att den omställning vi befinner oss i innebär många utmaningar på samhällsnivå. Eftersom vårt samhälle består av så många olika typer av människor kommer dessa utmaningar lösas bäst om alla dessa grupper representeras i arbetsteamen. Viktigt att nämna är också – jämställdhet handlar ju inte bara om en jämn fördelning mellan kvinnor och män, all typ av mångfald gör ett företag rikare.

Harrieth Lidh, från Lidhs Tooling AB var först upp på scen för att berätta om hennes resa som företagsledare i en mansdominerad fordonsindustri, i både med- och motgång. Harrieth var tydlig med att hon aldrig har låtit könsfördelningen i branschen röra henne i ryggen, men hon erkände ändå att hon reagerat på vissa bemötande och ibland blivit undermedvetet påverkad. Exempel på detta kunde vara bemötande från andra män. När Harriet kom in i ett styrelserum så hälsade männen på varann i hand, men Harriet fick alltid en kram. Varför är det så? Ett annat exempel som Harrieth tog upp var att hon oftast gick hem tidigare eller helt struntade i event som involverade alkohol, av den anledningen att hon ville undvika det beteende som kunde frambringas av alkoholen. Men på det stora hela menade Harrieth att hennes tillvägagångsätt med att vara nonchalant inför stereotyper och normer, har fungerat bra för henne genom hennes arbetsliv.

Efter Harrieth var det dags för en annan typ av historia, nämligen den om flykt och att integrera sig i ett nytt samhälle. Vi fick lyssna till Mariia Shetsova som med sin dotter flytt från kriget i Ukraina och kom till Sverige, där Sanna Arnfjorden Wadström med familj tog emot henne. Mariia hade aldrig varit utomlands och tvekade flera dagar efter att hon fått besked om att det fanns en familj i Sverige som kunde ta emot henne. Men när Mariias jobb blev bombat så bestämde hon sig för att fly för sin dotters skull.

I Sverige stod Sanna och hennes familj inför många frågor. Hur skulle det bli att ta emot två främlingar in i sitt hus och sin vardag? Men när Mariia kom så föll sig allt väldigt naturligt. Det blev tidigt tydligen att det finns en hel del skillnader mellan Sverige och Ukraina, och att få bo hos en svensk familj som kunde hjälpa till med dessa sakerna blev en trygghet för Mariia och hennes dotter.

Idag har Mariia ett jobb på Fristad plast, hon kämpar med att lära sig svenska språket eftersom hon vill stanna i Sverige. Mariia upplever att det verkligen är en teamkänsla, att chefter och anställda sitter vi samma bord och pratar, det är något hon verkligen uppskattar.

Efter scenframträdandena diskuterade deltagarna på nätverksträffen hur man kan tänka för att arbeta mer med inkludering. Det visade sig att det skilde en del på hur olika arbetsplatser jobbar med frågan, och hur (o)medvetna kollegorna är. Samtalen om hur man bör agera när man vill hjälpa någon som kommer från krig, så var det olika tankar kring hur vida man ska vara rakt på, fråga vad man kan hjälpa till med eller om man ska hålla en mer laidback profil, och erbjuda hjälp på ett mer diskret sätt, för att undvika att personen ska känna sig som ett offer.

Samtalen kring jämställdhet fick deltagarna att tänka till och erkänna att de själva agerar stereotypiskt i många situationer. Men meningen med dessa träffar är inte att döma någon, utan att påtala hur det ser ut för att skapa mer medvetenhet. Det är med medvetenhet vi kan förändra, och det är precis därför som vi uppmanar alla att komma på våra nätverksträffar.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något – mot en mer konkurrenskraftig industri.