Nyheter från FKG

  • “Vi går in i en fas med stabilisering”

  • Efter flera månader med nedsläckning av både näringslivet och livet i allmänhet börjar Europa så smått visa tecken på att ha kickat igång igen. Men enligt Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, får vi räkna med en rätt lång startsträcka innan allt börjar se lite mer normalt ut.

    – Det blev ju en slags avstängning i april. Sedan har det gradvis börjat starta upp, men det är fortfarande långt från full rulle, säger Mats Kinnwall när FKG.se får tag på honom på kontoret.

    Att hitta någon på just kontoret är i dagsläget inte direkt någon självklarhet. Den som deltagit i skype-möten har vant sig vid att se en del av sina vanligtvis välklädda kolleger i kepsar, stickade tröjor och hälsosam solbränna, direktsända från sommarstugealtanen. Men på Teknikföretagen – som representerar runt hälften av  företagen inom svensk industri – är det ingen policy om att folk ska jobba hemma.

    – Men den som vill och kan får gärna göra det. Själv växlar jag mellan kontoret och att arbeta hemifrån, säger Mats Kinnwall.

    Långt ifrån full rulle på näringslivet alltså, men hur stor andel av normal fart har vi just nu?

    – Jag har ingen exakt siffra, men det är långt under full kapacitet. Från början handlade det ju om att leverantörskedjorna slutade fungera. Först var det leveranserna från Kina som slutade att komma, sedan följde Europa efter.

    Nu har man fått ordning på det?

    – Ja, nu är det istället efterfrågan som sviktar. Dyra prylar i största allmänhet, och fordon i synnerhet, får stryk.

    Tycker du att insatserna med korttidsarbete har fungerat bra?

    – Det måste man säga. Reformen var absolut nödvändig, annars hade vi med all sannolikhet haft stora varsel redan i april. Det var definitivt en fördel att man så snabbt kunde få det regelverket på plats.

    Kostnaden för staten ligger på minst runt 100 miljarder, förmodligen kommer det att behövas mer?

    – Det är svårt att säga hur mycket det blir. Det hänger ju på hur många som kommer att använda sig av den här möjligheten, hur länge krisen kommer att vara och hur djup lågkonjunkturen blir. Nu har det också blivit ett krav att inte genomföra aktieutdelningar om du vill ha stödet, och en del företag signalerar därför att de ska sluta med korttidsarbete.

    Men är det inte ett rimligt krav?

    – Det är lite olyckligt att blanda ihop frågorna. Utbetalningarna baseras på vad som har skett året före. Dessutom är det här en kris som drabbar hela världsekonomin, det handlar inte om att företag gjort fel. Risken om nu företagen inte vill utnyttjar möjligheterna till korttidsarbete är att det blir fler varsel, och att Sverige i förlängningen tappar produktivitet och attraktionskraft.

    Hur länge tror du att den här krisen kommer att fortgå?

    – Vi släppte en konjunkturrapport den 12 maj. Där har vi skissat på olika framtidsscenarion. Fortfarande är det oerhört osäkert med virusspridningen. Men vårt huvudscenario är att det största raset skedde i april. Nu går vi in i en fas med stabilisering, och sedan kommer en återhämtning i slutet av året och under nästa år.

    När är vi tillbaka på scratch enligt ert scenario?

    – Kanske i slutet av 2021. Och då är det ett scenario som är hyfsat optimistiskt. Fortfarande är det ju ett wildcard hur det ska gå med smittan. Blir det en ny våg? Blir det lock down igen?

    En del jämför med 2009, men det här känns värre?

    – Jo, absolut. Det är tvärstopp överallt.

    Men du är ändå optimist?

    – Det måste man vara. För eller senare blir det ett normalläge igen, det här är inte slutet på världshistorien.

    Foto: Eva Lindblad