Nyheter från FKG

Serieentreprenören Bo Hammarlund hade ställt in sig på pension när en ny spjutspets-innovation kom i hans väg i fjol. Nu är han istället en av grundarna bakom startupen SweSenSi som utvecklar en hyperkänslig sensor för vätgasdetektering med sikte på transportsektorn. Potentialen är enorm, säger han:
 – Med grön vätgas som bas för den stora industriella vätgas-revolutionen kan vi på allvar reducera civilisationens CO_2-utsläpp mot noll.  

Bioteknik är ett av deras områden, men det var i arbetet kring vätgas och säkerhet som en forskargrupp vid Institutionen för elektroteknik och fysik på Uppsala universitet gjorde en intressant upptäckt: De hittade en metod att framställa chip för gassensorer baserade på ny halvledarteknik, men med en extrem känslighet för vätgasdetektering – helt olikt något de tidigare sett.
Men forskningsresultat är en sak. Den stora utmaningen är att omvandla dem till kvalificerade volym-produkter som går att sälja på en global marknad.
För att undersöka potentialen tog forskarna kontakt med Bo Hammarlund, civilingenjör och gammal KTH:are som specialiserat sig på att kommersialisera spjutspetsteknik från svenska högskolor. Under en period genererade hans metoder flera företag om året.  Ett av dem var TranSiC  – numera Onsemi – i Kista, som utvecklade krafttransistorer i kiselkarbid och såldes till halvledarjätten Fairchild Semiconductor för 12 miljoner US Dollar.
Men det fanns ett problem…
– Ja, efter många år i branschen hade jag siktat in mig på att bli pensionär, säger Bo Hammarlund, som trots allt lät övertygas om att åka och titta.
– Jag tappade nästan hakan. De hade lyckats öka känsligheten för vätgasläckage så att den larmar redan vid 5 ppb, alltså miljarddelar. Det innebär att det går att bygga vätgaslarm som är runt tusen gånger känsligare än andra H2-sensorer på marknaden,  säger Bo Hammarlund.

Kräver liten plats
SweSenSis teknik kan jämföras med elektrokemiska gassensorer: Ett katalytiskt skikt reagerar genom att generera ström i förhållande till gasens koncentration, fast här sker det med företagets egen patenterade lösning.
Med den som utgångspunkt är planen att konstruera extremt små, smidiga och strömförsörjda vätgaslarm som får plats i alla typer av fordon, från lastbilar och transportfordon till personbilar.
Men det stannar inte där.
– Nej, vi siktar mot fordonsindustrin i första hand eftersom vi har bra ingångar där, men våra larm kommer att kunna användas i hela kedjan inom vätgashantering. Från produktion och lagring till transporter och tankstationer. Vi planerar också för intelligenta larmmoduler i klustersystem för industriell användning. De larmen ska kunna kommunicera trådlöst med varandra, för att undvika kabeldragning i känsliga miljöer, säger Bo Hammarlund.

Pejla marknadens behov
Som nybliven medlem i både FKG och Vätgas Sverige hoppas SweSenSi kunna pejla marknadens behov och möta tekniska specifikationer och målpriser.
Tidigt i fjol nådde företagets teknik TRL 3 på skalan för teknisk mognadsgrad. I dag ligger de på TRL 4, vilket innebär att prototyp-stadiet är passerat och att tekniken kan presenteras för presumtiva kunder.
I starten gick de fyra grundarna in med egna tillgångar i bolaget, men fokus nu ligger på att säkra kapital för den fortsatta utvecklingen. Det innebär bland annat samtal med investerare liksom stora fordonstillverkare. Även EU-finansiering finns på agendan. Under senvåren ska den första egenutvecklade elektroniken för signalbehandling och avläsning av gassensorer ligga klar.
– Förhoppningen är att en relativt stor del av utvecklingen ska kunna betalas genom snabbt lönande försäljning, säger Bo Hammarlund.

Säkerheten avgörande
I övergången till en fossiloberoende fordonsflotta har vätgas många fördelar, inte minst att den till skillnad från batterier inte påverkas av kyla. Men även om slutprodukten ur avgasröret är vatten finns det andra egenskaper att ta hänsyn till. Gasen är luktfri, tränger lätt genom olika material – till och med genom mikrosprickor i stål – och vid 4 procents ackumulering i luft självantänder den.
– Det höga trycket, 400 atm, kräver också effektiv lagring, inte minst i bilar. Säkerheten är avgörande för att folk ska känna sig trygga med vätgastuber i sina bilar eller anläggningar. Men det gör också att potentialen för vår teknik är enorm, eftersom den avsevärt minskar risken för osynliga läckage och explosion.
Andra saker som återstår att lösa är bland annat billigare grön vätgas-produktion liksom utbyggd infrastruktur, men saker är på gång i alla led. Bo Hammarlund, som driver flera grupper på LinkedIn med fokus på spjutspetsteknik*, menar att han får allt fler signaler om att vätgasdrift är global uppgång i hela den vertikala industriella kedjan till ett flertal applikationer.
På kort sikt, vad är det viktigaste för att vätgasbilar – som också kallas HFV-EV eller elbilar med bränsleceller – på allvar ska växla upp i konkurrensen med batteridrivna elbilar?
– Jag tror att vi redan är där. Kolla bara på BMW:s och Toyotas samarbete: Nästa år rullar de ut tusentals gasstationer med små 4-liters kanistrar med 1,2 kg H2 i var och en. Upp till sex stycken kan laddas bak i bilarna, vilket gör att deras HFV-EV-fordon kan köras normalt i mer än 65 mil utan något som helst CO2 utsläpp! Det är ett tydligt budskap att det är vätgas som gäller.

* En av Bo Hammarlunds nyhetsgrupper på LinkedIn är SweSenSi Hydrogen & Ammonia Industry.

Fakta: SweSenSi
Grundat av de fyra ägarna Bo Hammarlund, professorna Zhen Zhang och Lars Österlund vid Institutionen för elektroteknik på Uppsala universitet, samt uppfinnaren Qitao Hu. George Alhoush är SSS:s industridoktorand.  Zhen Zhangs forskargrupp sponsras av Wallenbergstiftelsen, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Vetenskapsrådet (VR), Olle Engkvists Stiftelse, och Naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. 

Bildtext: ”Vätgasdrift är framtiden”.  SweSenSi som hittat teknik för ett hyperkänslig vätgaslarm hoppas att fler fordonstillverkare ska satsa på elbilar med bränsleceller. Foto: Adobe Stock