Nyheter från FKG

Året började med att Tyskland satte sig på tvären i EU om ICE-förbudet och avslutades med att den statliga finansieringen av grön omställning i Europas ekonomiska motor är högst oklar. Utsikterna för 2024 är ett fortsatt spagat för tyska fordonsindustrin med stagnerande försäljningsvolymer och behovet att investera för omställning.

Avslutning på året var dramatisk i tysk politik med ett beslut i högsta författningsdomstolen om att den planerade användningen av outnyttjade Corona-lån från 2021, som fördelats på två utvecklingsfonder, inte var förenlig med tysk författning och dess skuldbroms. Klimat- och transformationsfonden (KTF, 60 miljarder EUR) fick nej och näringslivsstabiliseringsfonden (WSF, 200 miljarder EUR) ligger även den i farozonen.

Beslutet, som inte kom helt oväntat, satte inte bara satsningarna i klimatfonden ur spel utan även hela statsbudgeten för 2024. Intensiva förhandling inom koalitionsregeringen tog vid, tre parter med respektive heliga kor, och innan jul kom man till något slags beslut. En hel del besparingar krävs för att få budgeten att gå ihop vilket innebär kostnader som skjuts över till företag och konsument, slopade eller nedtrappade subventioner för omställning och satsningar. Bland annat är det slut på så kallad miljöbonusen för elbilar, vilket naturligtvis får kritik från VDA. Priset för CO2-utsläpp ökar vilket driver upp pris på fossila drivmedel och för de som värmer sina hus med fossil energi (vilket är en ansenlig andel av tyskarna). Ett annat beslut var att slopa dieselsubventionen för jordbrukare vilket under januari har resulterat i kraftiga protester från tyska lantbrukare som redan anser sig pressade till max av regleringar och konkurrens från grannländer med längre produktionskostnader.

Skuldbromsen, som lyfts flera gånger senaste året pga pandemin, översvämningar och Ukrainakriget, slår fast att staten inte får låna upp mer än 0,35% av BNP per år oavsett konjunkturläge. För 2024 ska den ligga kvar.

Vad innebär det för fordonsindustrin då?

Slopad miljöbonus för elbilar sätter naturligtvis tyska tillverkare under ökat tryck från kinesiska konkurrenter på hemmaplan. Utsikten för 2024 pekar enligt Rolander Berger på fortsatt stagnation och OECD spår för Tyskland lägst tillväxt bland industrinationer på blygsamma 0,6%.

Trots att den ursprungliga finansieringen av klimat- och transformationfonden inte höll betyder det inte att fonden försvinner. Under 2024 står 49 miljarder EUR till förfogande som ska satsas på att stärkt konkurrenskraft, digitalisering och dekarbonisering. Insatser som gynnar fordonsindustrins omställning är till exempel satsningar inom vätgas, blandat annat för dekarbonisering av stålindustrin. 2,4 miljarder EUR till e-mobilitet genom stöd till battericelltillverkning och tank- och laddinfrastruktur. Planerade halvledarfabriker stöttas med hela 4,8 miljarder.

Läget i Baden-Württemberg

En konkret inblick på omställningen i Europa ger den senaste strukturrapporten från Baden-Württemberg som släpptes i november 2023 av e-mobil BW. För kontext så omsätter fordonsindustrin i Baden-Württemberg 135 miljarder EUR, med 225 000 direkt anställda hos bl.a. Daimler, Mercedes-Benz, Porsche, Audi och Tier1-leverantörerna Bosch, ZF (1 & 3 på Automotive News lista av världens största leverantörer), Eberspächer, Mann+Hummel och ElringKlinger. Räknar man in hela värdekedjan inklusive drivmedel landar det på 480 000 anställda. Räknat på att ICEn är helt utfasad till 2040 så motsvarar det ett bortfall av 30% av arbetstillfällena, så man kan förstå att frågan har prioritet i bundeslandet och nationellt.

Beräkningar på olika scenarios visar att även med en progressiv utveckling kommer 2030-målen för CO2-utsläpp överskridas med 27% varför det kommer krävas politiska beslut för att snabba på. Just Baden-Württemberg har en historia av mycket tätt och framgångsrikt samarbete mellan näringslivs och politik och områden som lyfts för att skapa grundförutsättningar för omställning är förnyelsebar energi till konkurrenskraftiga priser, fysisk yta att etablera fabriker (läs gigafabrik), laddinfrastruktur och finansiering. Kärnkraft finns naturligtvis inte på kartan, istället nämns vätgas som nätbalanserande energikälla. Med några av de största OEMerna på både tunga och lätta sidan prioriteras såklart laddinfrastruktur som en viktig flaskhals att lösa.

Effekterna av local-for-local trenden märks tydligt genom minskade investeringar i Tyskland till förmån för utlandet. Ytterligare belastning är att man inte längre kan räkna med att plocka hem vinster till Europa från marknadstillväxt i Kina för att finansiera omställning.

Fokusområde nummer ett är omställning till elektromobilitet vilket också innebär omfattande kompetensomställning, vidareutbildning av personalen och utbyggnad av forskningskapaciteten. För att kompensera för de stagnerande intäkterna från personbilar lyfts även tunga fordon med högre marginaler samt småserietillverkning, särskilt för SMEs. Stort utrymme i rapporten får också autonom körning som teknikområde att utvecklas inom i takt med att ICE ”avvecklas”. Effektivisering av produktion och växande volym av elbilsförsäljning beräknas balansera upp tappet för ICE, åtminstone delvis.

På punkter som industrietablering och förnyelsebar energi kan man konstatera att svensk fordonsindustri redan har goda förutsättningar jämfört med Tyskland men det gäller att inte förlita sig på gamla meriter. Med vart tionde arbetstillfälle i Baden-Württemberg kopplat till fordonsindustrin kan man trots politisk turbulens räkna med ett pärlband av åtgärder för att stötta omställningen och dämpa effekterna…

Läs hela rapporten här