Nyheter från FKG

Räntorna är på väg ner, men börsen är fladdrig liksom de globala handelsrelationerna. För att få bättre insikt i läget behövs det någon som reder ut och förklarar och till Stora Leverantörsdagen har FKG bjudit en som kan just det: Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Nyhetsbrevet fick en pratstund med henne.
– På aktiemarknaden räknar man med en mjuklandning efter sommarens börsoro, men historiskt sett är det sällan det blir så, säger hon.

Enligt Annika Winsth är de volatila börserna ett symtom på en oro för att amerikansk ekonomi är på väg in en recession.
– Motståndskraften i den amerikanska ekonomin har tills nyligen överraskat och Fed har avvaktat med att sänka styrräntan, men nu tycks det som att de tippat över och att de sänker räntan i september.
En inflationstakt på eller nära målet har fått Fed att byta fokus från inflationsbekämpning till konjunktur och arbetsmarknad.
– Det tycks som att konjunkturen slutligen viker och att även arbetsmarknaden bromsar in.

Förstoringsglaset mot USA
Och om någon tycker att USA hamnar i ett överdrivet fokus för analyser av det här slaget … enligt Annika Winsth är det just ditåt en företagsledare – inte minst inom automotive – bör rikta sitt förstoringsglas.
– Vad den amerikanska centralbanken Fed gör är viktigt, eftersom den sätter priset på pengar i världen.
Förhoppningarna är nu att centralbankernas räntesänkningar får ekonomierna att mjuklanda, vilket fick aktiemarknaden att snabbt studsa uppåt igen efter sommarens börskorrigering.
Det finns dock en osäkerhet på om centralbankerna kommer att klara den där mjuklandningen.
– Historien har det visat sig att det är lättare i teoriboken än i verkligheten, säger Annika Winsth.
Enligt den konjunkturrapport som Nordea släppte i början av september krävs det ett precisionsspel av centralbankerna för att klara mjuklandningen. ”Precisionsspel” är också namnet på Nordeas rapport. Det mest citerade från den är ett uttalande från Annika Winsth om att Riksbankens sänkning av styrräntan kom ”i grevens tid”.
– Inhemsk ekonomi är svag eftersom svenska konsumenter är pressade. Det påverkar sektorer som bygg, restaurang och detaljhandel som alla är beroende av hushållens efterfrågan, och därmed av att styrräntan sänks. Exportsektorn går dock bättre, de globala bolagen berörs inte på samma sätt av att svenska konsumenter är pressade. Men även industrin är försiktig med att investera och anställa när den globala efterfrågan dämpats och priset på pengar, det vill säga räntan, är högt.
En annan USA-vinkel på hur det går för svensk leverantörsindustri rör statliga åtgärder som amerikanernas Inflation Reduction Act (IRA). IRA innebär att företag i landet som ställer om till hållbara lösningar får statliga stöd.
Bra att USA höjer ambitionsnivån kring att ställa om och därmed minska klimatpåverkan, menar Annika Winsth. Fast, säger hon, inte lika optimalt ur ett handelsperspektiv för resten av världen.
– Inte minst vi i Sverige är beroende av att det finns en fri konkurrens och handel.
Subventioner som IRA knuffar enligt henne ut frihandeln på ett sluttande plan, eftersom det får andra länder att följa efter. Nu ser vi samma tendenser i stora europeiska länder som Tyskland och Frankrike.
– Två av EU:s grundpelare handlar om fred och fri handel. Om de två största EU-länderna börjar tulla på principen om frihandel är det oroväckande.
Även Kina ger stora statliga stöd till inhemska företag. När USA stänger gränsen eller inför tullar för kinesiska produkter vänder kineserna istället sig mot Europa.
– Men frihandel måste ske på lika villkor, annars slås vår egen industri ut. Risken är dock att om EU inför tullar kommer kineserna svara med samma mynt på våra varor.
Subventioner kan enligt Annika Winsth även ha en negativ inverkan på ett företags utveckling, eftersom de då låter sin riktning styras av villkorade pengar istället för egen kreativitet och innovation. Det leder till sämre konkurrenskraft, menar hon.
En annan sak som hon nämner är att det i en orolig värld, med många risker, är viktigt att ha ordning på sitt företag, med stark balansräkning och tillgång till likviditet. Då är förutsättningarna betydligt bättre att själv kunna välja hur man vill agera om något oväntat händer.

Demografin stoppar nybyggnation
Byggbranschen i Sverige går knackigt, vilket även påverkar transportsektorn och behovet av nya fordon, och i förlängningen efterfrågan på komponenter och annat från FKG:s medlemmar. Enligt Annika Winsth beror den risiga byggkonjunkturen i första hand på höga räntor, men även på demografin.
– Vi föder få barn i landet, och vi har haft mer eller mindre stängda gränser en tid. När bostadsbyggandet var som högst startades det 70 000 nya bostäder per år. Nu är befolkningstillväxten så låg att den indikerar 15 000. Vår egen prognos på Nordea är dock att behovet är något större, runt 25 000 nya bostäder per år.
Fast, säger hon, det går inte dåligt för alla i byggbranschen.
– Nej, inte för de som bygger infrastruktur, försvar eller samhällsfastigheter som fängelser.
Ökad efterfrågan på nya bilar då? Det får vi vänta på tills hushållen känner sig trygga.
– Vilket inte kommer att ske förrän räntan kommit ner mer påtagligt. Sedan är det ju en osäkerhet kring vilken bil man ska köpa. Teknikutvecklingen går jättefort, och innan du får den bil du har beställt kan tekniken i den ha hunnit bli föråldrad.
Vilka källor följer du för att hålla koll?
– Jag läser mycket, men har också stor nytta av duktiga kollegor och alla människor jag träffar i mitt jobb. Förutom svensk och internationell press är information från centralbanker, myndigheter och officiell statistik viktiga för mig. Plus att jag följer politiken liksom annat som påverkar världsekonomin. Det gäller att skaffa sig en bred kunskap och ha örat mot rälsen, så att man får en fingertoppskänsla.
Till sist … hur hanterar du dina privata pengar?
– Eftersom jag sitter i marknaden är det noga att redovisa alla affärer och det tar för mycket tid för att hålla på med tycker jag. Så jag sparar långsiktigt i framförallt fonder.

Bildtext: Annika Winsth på SLD 2023. Foto: Thomas Drakenfors