Nyheter från FKG

  • Skärpt ton i frågan om betaltider

  • Efter att FKG åter satt frågan om betaltider överst på sin agenda har även det sammantagna lobbytrycket i frågan ökat på att näringsminister Ibrahim Baylan måste agera.

    – Näringsdepartementet och de lagstiftande politikerna har köpt sig tid fram tills nu genom att inte agera efter att beslut fattades om en frivillig uppförandekod för en bättre affärsmoral, förklarar FKG:s vd Fredrik Sidahl.

    Uppförandekoden, som antagits, av flera storföretag varav många med leverantörer bland FKG:s medlemsföretag, drivs med ett statligt driftbidrag av Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet.  FKG, Sinf, Almega, Företagarna, och Innovationsföretagen är dess initiativtagare och huvudmän.

    – Vi har fått en god uppslutning bakom uppförandekoden, men det stora problemet är att gå från ord till handling för att skapa en sundare affärsrelation. I nuläget har många av undertecknarna hittills sysslat med policy wash, under högtidliga former skapat goodwill vid sitt undertecknande, men sedan har detta inte kanaliserats ut inom organisationen, säger Fredrik Sidahl och understryker hur viktigt det är att storföretagen verkligen arbetar med sin egen regelefterlevnad, compliance, som en del av hållbarhetsarbetet.

    Från FKG:s sida har krav framförts på en hårdare, tvingande, lagstiftning i frågan om betaltider samtidigt som man även är öppen för skärpning som enbart innebär en obligatorisk rapportskyldighet för större bolag av faktiska betaltider till Bolagetsverket som även är kontrollmyndighet.

    Så sent som 4 maj skickades ett brev från föreningen bakom uppförandekoden till näringsminister Ibrahim Baylan. I det framfördes krav på handling samtidigt som hans företrädares, Mikael Dambergs, tidigare löften uppmärksammades. Någon reaktion har ännu inte kommit.

    Brevets huvudpunkter är följande:

    1. Ett tydligt Rapporteringskrav som säkerställer en transparens i förhållande till högsta antal betaldagar för rapporteringsskyldiga bolag och som ger möjlighet att följa upp utvecklingen av betaltider och Uppförandekodens funktion.
    2. En finansieringsmodell för uppbyggnad och förvaltning av Uppförandekoden, dvs de resurser som krävs för att föreningen på ett effektivt sätt skall kunna investera i nödvändiga verktyg och följa upp anslutna bolag i förhållande till Uppförandekoden och samtidigt ansluta fler bolag i enlighet med överenskommelsen. Utan system och resurser för att tillse efterlevnaden av Uppförandekoden är lagstiftning enda alternativet.
    3. Politisk representation och synlighet i frågan om att korta betaltiderna. Med respekt för att det gångna året varit utmanande både för näringslivet och regeringen. Det är viktigare än någonsin att Näringsdepartementet kräver att de statliga bolagen föregår med gott exempel i frågan samt att synliggöra problemen med långa betaltider och de goda exempel som finns.