Nyheter från FKG

Det går trögt för Volvo Cars. Nya elbilen EX90 är försenad tre år och även EX60 ser ut att hamna på efterkälken, samtidigt som konkurrenterna i Kina går från klarhet till klarhet. Nu blir det globalt sparprogram för bolaget och 3 000 får sparken.
– Våra medlemmar måste ha en krisberedskap för skeenden av det här slaget, bland annat bör man sätta sig in möjligheterna med korttidsarbete, säger Peter Bryntesson, vd på FKG.

Av de 3 000 tjänstemän som får lämna in sina passerkort finns de allra flesta – 1 200 – i Sverige. Till det kommer konsulter. Montörerna på fabriksgolvet berörs dock inte när Volvo drar åt svångremmen för att kapa kostnaderna med 18 miljarder.
Men hur bra ett sparprogram än ser ut i kassaflödesanalysen – att göra sig av med medarbetare för att ta sig ur en svacka slår lätt tillbaka när företaget får medvind igen. Då är det en uppförsbacke med att få in kompetens: folk som inte bara kan grunderna, utan även behärskar produkterna.
– Det är för lägen som det här som idén med korttidsarbete har utformats, en lösning som vi lobbade för i många år och som åtskilliga företag drog nytta av under pandemin, säger Peter Bryntesson.
Enligt Skatteverkets regler går det att få stöd vid korttidsarbete för långsiktigt konkurrenskraftiga företag som drabbas av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som de inte själva har kontroll över. De ska också ha gjort vad de kunnat för att minska kostnaderna för arbetskraften. Exempelvis avslutat uppdrag för konsulter, och för personal som inte är tillsvidareanställd. Då kan de få stöd för att låta medarbetare gå ner i tid med 20, 40 eller 60 procent, med en lönereduktion på 12, 16 respektive 20 procent. Staten står för en tredjedel av vad stödet kostar.

Korttidsstödet har funnits sedan 2014. Bakgrunden är de behov som uppstod när amerikanska banken Lehman Brothers gick omkull 2008. Då skapades en kedjereaktion med bland annat förfallna bostadslån i USA, som utlöste en global finanskris.
Enligt Helena Jangel Stridh, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, har staten 350 miljoner i en slags beredskapskassa för korttidsstöd.
– Det är budgeten för 2025, säger hon.
Men de 350 miljonerna är bara en slags grundplåt.
– Man kan säga att vi har en budget, men inget tak.
Skulle ett extraordinärt läge uppstå så har de sedan 2020, under corona-pandemins upptakt, möjlighet att äska mer pengar.
Hur många är det då som söker? Hittills i år har de haft 92 ansökningar, varav 88 har fått avslag och fyra ännu är under handläggning. Inga utbetalningar alls än så länge, alltså. Komplicerade regler?
– Det är en del att sätta sig in i, men hjälp finns på vår webbplats. Dessutom går det alltid att ringa oss och ställa frågor, säger Helena Jangel Stridh.
Dock är det inte till för normala konjunktursvängningar. Sådana bör ett företag hantera på egen hand, som en del av hur systemet med fri marknad fungerar. Alltför vidlyftiga stöd skulle helt enkelt sätta marknadssystemet ur spel.
– Enbart en vanlig konjunkturnedgång är inte ett tillräckligt skäl.
Om det skulle uppstå en mer långsiktig svacka? Då tycker Helena Jangel Stridh absolut att man ska söka.
Fast, säger hon, det gäller att kunna presentera en bra plan för hur företaget ska ta sig ur krisen. Företaget måste också ha avtalat om arbetstidsförkortningen med alla anställda. Antingen centralt via kollektivavtal, i annat fall enskilt med varje anställd.
– Avtalen ska dessutom vara på plats innan perioden du söker för inleds.
Hur blir det sen, när svackan är över? Måste bolagen betala tillbaka pengarna?
– Nej, det behöver de inte. Inte om de har levt upp till reglerna.