Nyheter från FKG

Fordonsindustrins förflyttning in i ett nytt elektrifierat landskap hänger samman med en annan makrotrend: automatisering. Sverige anses vara ett robottätt land, men bilden är delvis lite missvisande menar Ove Leichsenring, ordförande för the Swedish Industrial Robot Association.
– De större företagen i fordonsindustrin har gott om robotar och drar upp snittet, säger han.

Situationen är dock annorlunda för de små- och medelstora företagen, där finns enligt Ove Leichsenring en hel del kvar att göra. Många av dem har svårt att hänga med i den snabba utvecklingen.
– Och gör du inte det är risken stor att du går under i den globala konkurrensen, säger han.
Det är något de flesta företag och för sig är medvetna om, menar han, fast ofta saknas det kunskaper och resurser för att jobba med saker som automationsfrågorna.
– På ett mindre företag med runt 30 anställda där mer eller mindre alla jobbar i produktionen … där hinner man ofta inte med utvecklingsfrågorna. Sådant får vd:n och produktionschefen syssla med om det blir tid över, säger han.

Sydkorea leder
Det kunde dock ha varit värre. Bortsett  från de större företagen inom fordonsindustrin har Sverige en robottäthet i den generella tillverkningsindustrin på cirka 300 robotar per 10 000 industriarbetare. Vilket innebär att Sverige ligger etta i Europa, och på fjärde plats internationellt. Men jämfört med exempelvis Sydkorea är vi trots allt rejält på efterkälken.
– Där är siffran 800 robotar per 10 000 industriarbetare, säger Ove Leichsenring.
En av anledningarna till att Sverige ligger bra till när det gäller robottäthet är satsningen Robotlyftet som pågick under 2018 till 2021, och som riktade sig till SME-företag. Där kunde de söka pengar för att anlita en systemintegratör som hjälpte dem med förstudier och att hitta sin väg till att automatisera. Tillväxtverket stod för hälften av notan. En framgångsrik satsning, enligt Ove Leichsenring.
– Under den perioden gick vi om Danmark i robottäthet. Jag hade hoppats på en återstart av Robotlyftet, eftersom efterfrågan på stödinsatser fortsatt är mycket stort. Men den nya regeringen tänkte annorlunda, säger han.
En annan aktivitet som bidragit till att höja automationsgraden inom svensk industri är det nationella programmet Produktionslyftet. Inom programmet får företag hjälp att förbättra och förnya sina arbetssätt.
– Vi jobbar bland annat med 18-månadersprogram där vi går in och stöttar företag. Automation är en del av det vi jobbar med, men framför allt går det ut på att bygga strukturer och arbetssätt för utveckling och lärande, säger Birgitta Öjmertz, programdirektör för Produktionslyftet och tidigare styrelseledamot i FKG.

Ove Leichsenring har själv lång erfarenhet av det här fältet. Innan han gick i pension för drygt tio år sedan och blev ordförande för SWIRA, jobbade han på ABB Robotics i 35 år, bland annat som marknadschef.
– Redan då, när han började på dåvarande ASEA på 70-talet, såg robotarna ut ungefär som dagens motsvarigheter. De arbetade också med i stort sett samma saker, som maskinbetjäning, materialhantering, svetsning, säger han.
Men även om robotarna till det yttre är sig någorlunda lika har det hänt mycket, inte minst det senaste decenniet. En av de starkaste trenderna kring automation är de mjukvaror som robottillverkarna utvecklat. Med avancerad simuleringsmjukvara går det bygga upp en komplett produktionslina i en vanlig dator, och i detalj designa sin automationsprocess i den digitala miljön.
– Du kan till exempel bygga upp en digital tvilling av en hel fabrik och testköra alltihop, det går till och med att få fram produktionsvolymer direkt i din dator, säger han.
Andra mjukvaror tar hand om all data kring robotarna och omgivande utrustning medan de är i drift. Vilka arbetstemperaturer har maskinerna, hur snabbt jobbar de, börjar de arbeta ansträngt och skulle behöva en service? Allt det går att hålla koll på, och mer därtill.
Även energiförbrukningen går att styra och optimera på olika sätt, exempelvis genom att välja optimala rörelsemönster för roboten, vilket leder över till en annan stark trend inom automation.
– Förr i tiden var det inte lika angeläget att hålla koll på hur mycket energi robotarna förbrukade. I dag, med volatila energipriser, är detta en mycket viktig parameter. Sett ur ett livscykelperspektiv kan kostnaden för energiförbrukningen bli betydligt dyrare än den ursprungliga robotinvesteringen.
En annan stor skillnad mellan dagens robotar och de som fanns tillgängliga när Ove Leichsenring trädde in i branschen är säkerheten. Med dagens teknologi och säkerhetssystem har behovet av skyddsstaket runt robotarna minskat. Utvecklingen av så kallade cobotar, som arbetar ihop med människor, är också en del av den utvecklingen.

Ytterligare en faktor som driver på automatiseringen är den sårbarhet som långa leveranskedjor innebär – något som accentuerades under pandemin.
– Automationen gör att det går att plocka hem sin produktion från låglöneländer och klara det rent kostnadsmässigt, säger Ove Leichsenring.
En annan makrotrend som spelar in är den kraftiga ökningen av e-handeln. Den har gett skjuts åt robotiseringen i logistiksektorn, där autonoma logistikrobotar som AMR:er (Automated Mobile Robot) och AGV:er (Automated Guided Vehicles) vunnit mark. I dag behöver den typen av robotar inte heller slingor i marken eller liknande längre för att ta sig fram i en fabrik. Nu navigerar de istället ungefär som självkörande bilar och går lätt att programmera för att ta sig fram på egen hand och exempelvis hämta och lämna komponenter vid olika arbetsstationer, bemannade med människor eller robotar.
För Ove Leichsenring, som jobbat med automatisering i närmare ett halvsekel, är allt som sker inom fältet fortfarande spännande.
– Det är en fantastisk utveckling som har skett, och den slutar inte här. Nu kommer nya saker som AI som får en rejäl påverkan, och som förbättrar produktiviteten.
Som med det mesta annat som är nytt finns det dock både risker och utmaningar även med den teknologin.
– Ja, låt oss säga att robotarna skulle börja programmera sig själva och orsaka en olycka, vem är ansvarig då? Det är ungefär som med självkörande bilar som krockar. Vi måsta se till att implementera säkerhetsåtgärder enligt bästa praxis.
Men, säger han, framför allt innebär AI stora möjligheter, exempelvis med att hantera de enorma mängder produktionsdata som dagens automation genererar.
– Det skulle en människa aldrig klara av, säger Ove Leichsenring.

Fyra från robotbranschen om …

… AI och automation – vad är i pipeline?
Cerold Andersson, vd Fanuc Nordic.
– Det vi kommer att se inom de närmsta åren är troligen AI för prediktiv analys och att bygga modeller som anpassar sig självständigt när de utsätts för nya situationer. Det som ses som framtiden inom industrin är maskiner eller robotar som lär sig självständigt och kan utföra uppgifter mer effektivt än någonsin tidigare.

… vlken nisch de växer mest i?
Ola Mellström, landschef Sverige Universal Robots.
– Då skulle jag säga inom metal machining generellt och svetsning i synnerhet. Bland annat för att det inte finns tillräckligt med utbildade svetsare. Men med en kollaborativ robot till hands kan en skicklig svetsare föra över sin kunskap till den, och därmed kunna göra ett dubbelt så bra jobb.

… vad som trendar när det gäller robotar?
Joacim Lorentsson, vd KUKA Nordic.
– Livstidskostnad för roboten är den starkaste trenden på marknaden. Det inkluderar cirkulär ekonomi, CO2-avtryck, energiåtgång, underhåll, val av robot, optimerade robotprogram över tid samt möjligheten att enkelt simulera alla dessa parametrar vid val av robotautomation före och kontinuerligt efter investering.

… vilka makrotrender som påverkar just nu?
Niklas Richardsson, Business Unit Manager, Yaskawa Nordic?
– En är att göra det svåra enkelt, som den utveckling som sker med dagens mjukvara och big data-baserade värld. En annan makrotrend handlar om att outsourcing har bytts mot insourcing, vi pratar äntligen på allvar om produktion i Sverige igen. Arbetskraftsbristen är en annan sak som påverkar, så nu gäller det att kunna leverera robotisering som enkelt och snabbt kan hjälpa till i produktion i allt från packa, plocka och betjäna maskiner till att svetsa med mera.