Nyheter från FKG

I projektet “Nästa generations drivlinor” har industrianställda utbildats för att få ökad kunskap om elektriska drivlinor. Tanken är att skapa förutsättningar för den svenska fordonsindustrin att snabbt kunna ställa om produktionen i takt med att antalet elektriska fordon ökar.

– Projektet har varit väldigt lyckat. Nu avslutas steg 2 och vi fortsätter med steg 3 som handlar om nyttogörandet ute i industrin, säger Tehseen Aslam, projektledare.

Utvecklingen går alltmer emot olika former av elektriskt framdrivna fordon, initialt med en ökad andel hybridisering och på sikt en allt större andel elbilar. Den svenska fordonsindustrin står därför inför en stor utmaning när antalet hybridfordon och elektriskt framdrivna fordon ökar.

– Att gå från fossila bränslen mot elektrifiering och automatisering är en jätteomställning som alla måste vara med på. Kompetens är oerhört viktigt och att veta vad man behöver göra, säger Peter Bryntesson på FKG.

Teknikskiftet från förbränningsmotorer till elektriska drivlinor kommer att kräva stora insatser inom svensk fordonsindustri, inklusive en beredskap att kunna ställa om produktionen till andra produkter än de som tillverkas idag.

Målet med projektet Nästa generations drivlinor är att skapa förutsättningar för att industrin snabbt ska kunna ställa om processer, system och kompetens kopplat till elektroniska drivlinor. Detta för att långsiktigt säkra en effektiv och hållbar produktion av elektriska drivlinor i Sverige. Lösningen består i huvudsak av snabb utvecklingsmetodik, rekonfigurerbar produktion och virtuell produktionsutveckling.

– Genom ett nära samarbete mellan forskare, högskola och industri har vi skapat fantastiska utvecklingsmöjligheter och en dynamisk arena att mötas på. Våra utbildningar är skräddarsydda för industrin så att vi ska kunna klara den här omställningen tillsammans. Och det går inte att vänta utan man måste aktivt vara med om man vill vara en del i detta och skapa långsiktiga hållbara konkurrensfördelar, säger Lotten Svensson, biträdande avdelningschef på Institutionen för Ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde som ingått i projektledarkommittén tillsammans med Leif Pehrsson.

För att kunna samverka har det byggts upp en fysisk miljö med möjlighet att prova olika lösningar. Testlabbet finns i Assar Industrial Innovation Arena i Skövde.

– Klimatförändringarna och kraven på fossilfria och effektiva transporter kommer att förändra affärsmodellen i grunden med till exempel delningsekonomi, cirkulär ekonomi och allt vad det innebär. Om arbetstillfällen ska kunna räddas i den här omställningen måste industrin ställa om och öka sin kompetens. Därför är det viktigt att det satsas mycket pengar till utbildning, säger Peter Bryntesson, FKG.

I dag kan man se en ökad produktvariation och minskade produktlivscykler inom tillverkningsindustrin, vilket gör att det blir nödvändigt att utveckla system som redan från början är förberedda för att kunna anpassas för att hantera många olika produkttyper och variationer.

Enligt Tehseen Aslam, som varit projektledare under slutfasen, ligger nyckeln till att kunna hantera förändringar i en rekonfigurerbar produktion.

– Det gäller att bygga upp flexibla produktionsflöden och agila produktionslösningar, något som är en nödvändighet om tillverkningen ska kunna ändras snabbt efter att kraven ändras, säger Tehseen Aslam, lektor i automatiseringsteknik.

Under steg två i projektet har fokus legat på att bygga modeller och testa tekniken, något som fungerat väldigt väl.

– I nästa steg handlar det om att få ut den nya kunskapen i fordonsindustrin och få med hela leverantörssidan i transformationen till el och andra framtida tekniker. Det handlar även om digitala verktyg, om artificiell intelligens och uppkopplade produktionsresurser, som till exempel robotar, maskiner och truckar, säger Tehseen Aslam.

Förutom kunskap kring elektromobilitet, produktionskännedom och produktkännedom behövs kompetensutveckling inom digitala lösningar och artificiell intelligens, AI. Högskolan i Skövde erbjuder bland annat kurser inom simulering, virtuell driftsättning och människa-robotsamarbete genom virtuella verktyg.

Här finns utbudet vid Högskolan i Skövde

Kurserna som ges av Jönköping University hittar du här

Fakta:

Projektet Nästa generations drivlinor finansieras av Vinnova. Projektet drivs från Högskolan i Skövde och partners är IDC West Sweden AB, LEAX GROUP AB, Lunds universitet, Tekniska Högskolan i Jönköping, Volvo Lastvagnar Aktiebolag, Volvo Personvagnar Aktiebolag, Xylem Water Solutions Manufacturing AB och ÅF-Industry AB.  Mer information hittar du här: Nya drivlinor kräver snabb omställning för fordonsindustrin