Nyheter från FKG

För några år sedan avslöjades att en rad lastbilstillverkare i Europa samarbetat för att styra priserna, och det senaste halvåret har ett par svenska storföretag uppmärksammats som delaktiga i internationella karteller. Ett riskbeteende som förvånar både FKG:s vd Fredrik Sidahl och konkurrensverkets ställföreträdande generaldirektör Karin Lunning.

Det var 2016 det avslöjades att flera europeiska lastbilstillverkare samarbetat i strid med EU:s konkurrensregler. Böter utdömdes, men historien slutade inte med det. I åläggandet från EU-kommissionen framgick det att kunder som känner sig lurade hade möjlighet att stämma tillverkarna, och under året som gick gjorde bland andra Brittiska åkeriförbundet framstötar i den riktningen.

– Det är märkligt att stora aktörer spelar under bordet när de riskerar så mycket, säger FKG:s vd Fredrik Sidahl.

Kartellen hade varat i 14 år och de sammanlagda böterna hamnade trots nedskrivningar på närmare 30 miljarder.

– Det rörde sig om mycket pengar, men regler är regler och ska vi ha en fungerande marknad måste de följas, säger Fredrik Sidahl.

Han tycker att det är förvånande att företagen inte tänker mer på riskerna.

– Varumärket tar stryk, vilket även aktieägarna gör när vinsterna går åt till böter. Dessutom kan investerarna dra öronen åt sig, säger Fredrik Sidahl.

Enligt Karin Lunning, ställföreträdande generaldirektör på Konkurrensverket, har företag som bildar kartell ändrat sitt beteende de senast decennierna.

– Förr var det vanligare med hemliga möten och liknande I dag sker samarbetet oftare digitalt vilket innebär en svårighet. Det är inte lika vanligt att vi hittar fysiska dokument som vi kan få tag på och använda som bevis, säger hon.

Hon är inte speciellt överraskad över att det dyker upp avslöjanden då och då.

– Det finns vissa sektorer, som exempelvis byggsektorn, där man vet att det förekommit karteller under många år.

Förbud mot att gå in i kartell har funnits länge och är desamma inom hela EU. Även i resten av världen ser de snarlika ut. Det handlar alltså inte direkt om raketforskning för den som vill göra rätt.

– Man vet om att det är olagligt. Men en del företag är tydligen beredda att väga förtjänsterna mot riskerna, säger Karin Lunning.

Till skillnad mot i USA är det inte kriminellt med karteller inom de flesta av EU:s medlemsstater. Konkurrensmyndigheterna kan däremot besluta om böter på upp till 10 procent av företagets årsomsättning. I de flesta länder inom EU har konkurrensmyndigheterna egen beslutanderätt och kan själva utdöma påföljder. Sverige är tillsammans med bland andra Finland och Österrike undantag, något som Karin Lunning tycker är synd.

– Det är klart att konkurrenstillsynen skulle bli mer effektiv om vi, liksom de övriga nationella konkurrensmyndigheterna inom EU, kunde besluta själva om konkurrensskadeavgift.  Som det är nu måste vi stämma företagen i Patent- och marknadsdomstolen. Och alla vet att det inte är vi, utan domstolen som avgör.

Tycker du att reglerna skulle vara hårdare?

– Det är alltid svårt att få opinion för att så kallade white collar-brottslighet är lika allvarligt som andra brott. De stora förlorarna när företag samarbetar och kommer överens om priser eller delar upp marknader istället för att konkurrera är ju konsumenterna. Jag skulle önska att konsumenterna vore lite tuffare och ställde högre krav på företagen, och kanske till och med bojkottar företag som ingår karteller.

Bildtext: Karin Lunning, ställföreträdande generaldirektör på Konkurrensverket, är inte förvånad över att det då och då avslöjas att företag bildar karteller.
– Det finns sektorer där det finns långa traditioner med kartellbildning. Och en del företag är tydligen beredda att väga förtjänsterna mot riskerna, säger hon.
Foto: Ola Hedin