Nyheter från FKG

Det har allmänt hamnat lite utanför radarn för både företagare och tillsynsmyndigheter, men reglerna för miljöskador har förändrats i svensk lagstiftning.

– Få har koll på reglerna och vad de kan få för konsekvenser, säger Linnea Ljung (bilden), miljörättsexpert på Setterwalls Advokatbyrå.

Förändringen i miljöbalken kom redan 2007 efter ett nytt direktiv från EU. Men trots att det gått mer än ett decennium är det först nu som svenska myndigheter har börjat göra  ordentliga framstötar för att etablera en praxis. Och de nya reglerna innebär några saker som det är vitalt för en företagare att känna till. Som att begreppet allvarlig miljöskada har förts in i den nya lagstiftningen.

Det ska jämföras med föroreningsskada, ett begrepp som är etablerat sedan tidigare i den svenska lagstiftningen – och som är mer välbekant. Vid en föroreningsskada görs en bedömning kring vad som är skäligt att begära av den som har orsakat  miljöskadan. Kostnader vägs då mot angelägenheten och nyttan. Så är det inte vid en allvarlig miljöskada.

– Då måste du som utgångspunkt återställa till det skick som det var före skadan. Dessutom kan du bli tvungen att kompensera för förlorade naturvärden, till exempel. om ett fiskbestånd dött på grund av ett utsläpp,  säger Linnea Ljung.

För att det ska klassas som allvarlig miljöskada måste risken eller effekten dock vara betydande. Men eftersom det i princip saknas praxis är det svårt att bedöma exakt vad ”betydande” innebär.

– Det utgör en stor osäkerhetsfaktor för den som riskerar att komma ifråga för de reglerna, säger Linnea Ljung.

Men det kan bli ändring på det. Enligt Linnea Ljung håller tillsynsmyndigheter på flera platser i Sverige just nu på att driva eller utreda ärenden om allvarliga miljöskador för att etablera  praxis. Därför är det viktigt att ha koll på vad reglerna innebär, och särskilt tycker hon att industriföretag av olika slag bör ha koll på vilka grund- och ytvattenförekomster  de har i närheten av sin verksamhet, eftersom ”det finns en koppling mellan det så kallade miljöansvarsdirektivet och ramvattendirektivet inom EU”. Lite komplicerat kanske, men i princip innebär det att det inte är risken för människors hälsa eller miljö som är avgörande för om en skada på vatten ska anses vara en allvarlig miljöskada. Det är istället kopplat till negativ påverkan på vattenförekomstens ”status”.

– Många grundvattenförekomster ligger i anslutning till industrier och även om vattnet inte används för dricksvattenuttag kan ytterligare förorening påverka vattnets status, och därmed betraktas som en allvarlig miljöskada.

Den nya lagstiftningen gäller inte retroaktivt. Saker som har skett före 2007 faller alltså inte inom ramen för begreppet allvarlig miljöskada. Men inte ens där går det enligt Linnea Ljung att vara helt säker.

– Om du till exempel river en äldre del av din fabrik och frigör en gammal förorening från 60-talet, då blir sannolikt reglerna plötsligt tillämpliga, säger hon.

Och för den företagare som upptäcker en allvarlig miljöskada, eller att det ens är en överhängande risk för att en ska uppstå, finns en upplysningsskyldighet.

– Då är du skyldig att genast kontakta tillsmyndigheten.

Om jag struntar i det, vad kan hända då?

– Det är straffsanktionerat. Den som är ansvarig på företaget kan i så fall dömas till böter eller fängelse.

Är det vd:n som åtalas?

– Det beror på. Ansvaret kan ju vara delegerat, exempelvis till en miljöchef. Om delegation skett på rätt sätt blir det den personen som åtalas.

Fakta: Gör det här – för din egen skull

Två saker Linnea Ljung tycker att en industriföretagare absolut ska göra.

• Kartlägg om det finns en grundvattenförekomst som du behöver ta hänsyn till i din verksamhet.
• Var extra vaksam om du ska genomföra arbeten på delar av fastigheten där det finns kännedom eller misstanke om äldre föroreningar.