EU tar signalerna från den europeiska fordonsindustrin på största allvar.
Som en del av den pågående strategiska dialogen har EU förpackat ett antal regelverksfrågor i en omnibus som skickats ut till näringslivet. Tanken är att komma fram till vilka förändringar som behöver göras av de nuvarande regelverken, i syfte att skapa konkurrenskraft.
Regelverksfrågorna är centrala för den europeiska leverantörsorganisationen CLEPA som bland annat har FKG under sitt paraply.
”Att strömlinjeforma regleringsinstrumenten till ett sammanhängande ramverk som möjliggör omvandling och minskar den byråkratiska bördan för företag, särskilt små och medelstora”, är ett av CLEPA:s krav tillsammans med sju andra yrkanden i EU-dialogen. ACEA, biltillverkarnas intresseorganisation i Europa, ställer sig bakom CLEPA:s krav.
CLEPA har dock riktat kritik mot innehållet i EU:s omnibus. Organisationen hade velat att ytterligare industrifrågor hade packats i den.
I början av mars förväntas ett första svar från EU-kommissionen i den dialog som inleddes med europeisk fordonsindustri i slutet av januari.
En politisk och teoretisk fråga som väckts till liv utifrån det som pågår, och som alltjämt saknar svar, är hur, när och på vilket sätt de resurser som förväntas tillföras näringslivet ska återföras till EU och medlemsstaterna?
Fel fokus enligt CLEPA
Allt befinner sig i ett initialt skede, men det viktiga är att EU förstår allvaret när konkurrenskraften och tillväxten hämmas – inte bara för fordonsindustrin utan för allt företagande inom unionen. Särskilt om man lägger krokben för sig själv genom överregleringar. Därför flödar CLEPA:s kritik av EU:s politik vidare.
– Klimatpolitiken om koldioxidutsläpp bör fokusera på energikällor och minskning av fossila bränslen, snarare än att föreskriva specifika tekniker eller slutprodukter, säger CLEPA:s ordförande Matthias Zink.
2035 närmar sig med stormsteg, och han menar att Europa riskerar att hamna på efterkälken om vi inte omfattar en bredare teknisk bro mot elektrifieringen.
– Det inkluderar plug-in hybrider, räckviddsförlängare, vätgas och hållbara bränslen.
Enligt Matthias Zink har EU börjat i fel ända med husbygget: med taket istället för en stabil grund att vila på.
Mer EU: Svenska parlamentariker i debatt
Nyligen debatterade tre svenska EU-parlamentariker EU:s konkurrenskraft och framför allt EU:s hantering av handelshinder från USA:s sida. Det handlade om – Karin Karlsbro (L), Dick Erixon (SD) och Jörgen Warborn (M). Dick Erixon, nykomling i parlamentet, hade en passiv inställning i frågorna rörande i första hand USA:s utspel om höjda tullar, medan både Karin Karlsbro och Jörgen Warborn var tydliga med att EU måste svara. Längst ville, inte helt oväntat, Warborn gå. Han menade att EU utan dröjsmål måste ge igen med samma mynt.
Både Karlsbro och Warborn påpekade att svenska företag måste bli bättre på EU:s inre marknad – med 450 miljoner konsumenter – och bli bättre på att ta del av EU:s frihandelsavtal. Allra senast handlar det om Mercosur, ett avtal med ett flertal sydamerikanska länder. Ett problem för den inre marknaden är dock nationella regler som försvårar rörligheten.
Till det ska läggas alla säkerhetspolitiska spänningar och konsekvenserna av dem. I dagarna kommer EU att offentliggöra ytterligare sanktionspaket mot Ryssland.
Men efter den gemensamma säkerhetspolitiken är industrins konkurrenskraft överst på den politiska agendan i Europa!
