Nyheter från FKG

Det pågår konsolidering inom leverantörsindustrin Glöm därför inte anmälningsplikten till konkurrensmyndigheten vid företagskoncentration! Glömmer man den kan det bli dyrt och innebära badwill. Vi bad Karin Broman, affärsjurist på FKG-partnern Fondia reda ut begrepp och regelverk.

En rad drivkrafter kan ligga bakom olika slags företagskoncentrationer. Jakt på storlek och hävstångseffekter, tillgång till nya kundsegment, nya marknader och en bredare produkt- eller tjänsteportfölj. Vid sådana tillfällen är det av yttersta vikt att inte missa den anmälningsplikt som finns. När föreligger en sådan plikt, vad ska man göra och vad kan bli konsekvenserna av att man missar detta? Vi ska här kortfattat redogöra för dessa frågor.

Vad är en företagskoncentration? 

Vad menas egentligen med begreppet ”företagskoncentration”? Jo, enligt 1 kapitlet 9 § i konkurrenslagen föreligger en företagskoncentration:

1. när två eller flera företag som tidigare varit självständiga, slås samman; eller
2. när en eller flera personer, som redan kontrollerar minst ett företag, eller också ett eller flera företag genom förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt direkt eller indirekt ges kontroll över ett eller flera företag eller delar därav.

Företagskoncentration ska hållas isär från samarbete mellan företag. Det finns samarbeten mellan företag som är förbjudna i enlighet med konkurrensreglerna, tex karteller. Det finns även samarbeten som beviljats undantag från detta förbud, så har till exempel gruppundantag för fordonsindustrin utfärdats av EU-kommissionen.

När föreligger anmälningsplikt?

Anmälan av företagskoncentration ska göras till Konkurrensverket (KKV) när:

1. Den årliga omsättningen i Sverige av de involverade företagen tillsammans överstiger en miljard kronor; och
2. Den årliga omsättningen i Sverige av åtminstone två av de involverade företagen var för sig överstiger 200 miljoner kronor.

Låt säga att a) villkoret ovan är uppfyllt men inte b) villkoret. Om KKV menar att det finns särskilda skäl, ja då har KKV rätt att kräva av en part i företagskoncentrationen att anmäla företagskoncentrationen. Det kan vara bra att veta att såväl ett företag i sådan företagskoncentration såväl som andra intressenter har rätt att helt frivilligt anmäla en företagskoncentration till KKV för deras bedömning.

Anmälan ska göras så snart det kan visas att det finns en avsikt att genomföra koncentrationen, dock senast innan den genomförs.

Vem har anmälningsplikt?

Den eller de som förvärvar kontroll över ett företag eller del av aktuellt företag har anmälningsplikt. När det är fråga om sammanslagning har de samgående företagen anmälningsplikt.

Var ute i god tid!

Ett gott råd är att kontakta KKV innan en formell anmälan lämnas in. Härigenom kan man till exempel stämma av rätt formalia och innehåll i anmälan och ungefärlig handläggningstid.

Som utgångspunkt kan KKV fatta beslut kring företagskoncentration inom 25 arbetsdagar ifrån inkommen fullständig anmälan, under förutsättning att KKV gör bedömningen att koncentrationen ska lämnas utan åtgärd. Dock kan beslutet i stället bli att KKV måste genomföra en så kallad särskild undersökning, varvid KKV har tre månader på sig att utföra en sådan särskild undersökning. Det är möjligt för KKV att förlänga tremånadersperioden för den särskilda undersökningen om man menar att det finns särskilda skäl för detta eller om parterna i företagskoncentrationen går med på sådan förlängning. Ytterligare en fördröjande faktor kan utgöras av att någon part i företagskoncentration inkommer med något slags förslag, varvid KKV får ytterligare 35 arbetsdagar på sig.

KKV:s beslut ska inväntas

Noteras bör att ingen åtgärd (ämnad att utföras inom ramen för företagskoncentrationen) får genomföras av parterna i företagskoncentrationen innan beslut meddelats från KKV. Det är alltså oerhört viktigt att vara ute i god tid med anmälan och att ta höjd för handläggningstiden.

Konkurrensverkets bedömning görs utifrån företagskoncentrationens eventuella negativa effekter på konkurrensen och för att bedöma detta, görs ett så kallat substanstest eller konkurrenstest. Det är en sammanvägd bedömning av hur koncentrationen påverkar konkurrensen på marknaden. Faktorer som prövas är exempelvis de berörda företagens marknadsställning och ekonomiska styrka, potentiell konkurrens samt andra företags möjligheter att träda in på marknaden.

I samband med KKV:s prövning kan parterna göra frivilliga åtaganden om att ändra koncentrationen så att KKV kan lämna den utan åtgärd. KKV får förena dessa åtaganden med ett vite som kan dömas ut om de inte genomförs.

Vilka sanktioner kan det bli fråga om?

Eftersom konkurrensreglerna syftar till att säkerställa konkurrens, kan företagskoncentrationer som leder till negativa effekter på konkurrensen anses bryta mot konkurrensreglerna och olika sanktioner kan då bli aktuella. Bland de sanktioner som kan bli aktuella finns:

Förbud i olika former, såsom förbud av hela företagskoncentrationen eller förbud av del av företagskoncentrationen medan andra delar får genomföras. Tillfälligt förbud kan också utfärdas såsom när KKV inleder en särskild undersökning;

Konkurrensskadeavgift upp till 10 procent av företagets föregående årsomsättning (omfattas flera företag så beräknas konkurrensskadeavgiften för vart och ett av företagen);

Ålägganden om att genomföra åtgärd såsom att avyttra ett företag eller del av företag eller genomföra annan konkurrensfrämjande åtgärd. Ålägganden kan förenas med vite.

Bra att känna till är också att bedömningen av företagskoncentrationsfrågan kan istället göra av EU-kommissionen. Under vissa förutsättningar kan det förvärvande företaget begära att frågan inte ska prövas av den nationella konkurrensmyndigheten utan på EU-nivå.

För den intresserade kan man på Konkurrensverkets hemsida läsa mer om anmälda företagskoncentrationer där bedömning pågår. 

Avgjorda ärenden (beslut från KKV samt eventuella domar).