Nyheter från FKG

Batterier, bränsleceller och biodrivmedel – det finns en rad olika lösningar för att försöka få ner koldioxidavtrycket från våra fordon. Ett lite mindre känt alternativ är elektrobränslen.
– Liksom de andra alternativen är det något som har gått att tillverka i hundra år, säger Maria Grahn forskare i energisystemanalys på Chalmers.

Själva namnet antyder vad det rör sig om. Bränslen tillverkade med hjälp av elektricitet. I princip handlar det om att framställa bensin, diesel, flygbränslen eller ammoniak med hjälp av vätgas.
Vätgasen i sig tillverkas av vanligt vatten i en så kallad elektrolysör, och det är i den processen elen behövs.
– I vätgasen tillsätter du sedan kolatomer, exempelvis genom att samla in koldioxid från luften, säger Maria Grahn.

Beprövade bränslen – men utan ny koldioxid
Då går det att få fram alla de där bränslena vi har lärt oss betrakta som ett av nutidens stora problem – men på det här sättet utan att nödvändigtvis tillföra ny koldioxid i atmosfären. Det vill säga om man just fångar in koldioxid ur atmosfären, inte från ett kolkraftverk som står och ryker någonstans.
– I så fall skulle det vara ganska meningslöst, det skulle innebära att vi fortsätter att fylla atmosfären med fossilt koldioxid.
Vill man istället tillverka ammoniak – viktigt vid produktion av konstgödsel, och som även går att använda som bränsle – är det kväve istället för kol som vätgasen får reagera med.
Maria Grahn tror att så kallade elektrobränslen skulle kunna vara en del av de olika skiften som behövs i kampen mot klimatförändringarna.
– Vi behöver tänka brett, och jobba med olika lösningar, det är förmodligen så vi har en chans att lösa problemen med drivmedlen bäst, säger hon.
Batteridrift, bränsleceller, biodrivmedel och elektrobränslen har olika fördelar, och hon tycker att vi ska använda dem där de fungerar bäst. Eldrift med batterier eller bränsleceller är till exempel bra lösningar för personbilar och mindre flygplan som används på korta sträckor. Men för fordon – flyg eller fartyg – som ska ta sig till andra sidan jordklotet och kunna få med sig lite mer last är det mindre lämpligt.
– Både batterilösningar och bränsleceller innebär då olika problem, som att de tar upp för stor del av lastutrymmet.
Där menar hon att elektrobränslen skulle kunna ha sitt bästa användningsområde, liksom även för lastbilar som kör långa sträckor.

Outsourcad tillverkning
Men det finns ett problem: elektriciteten. Tillverkningen kräver mycket el, och ska det vara någon poäng bör den vara tillverkad på ett så fossilfritt sätt som möjligt. I flera länder, bland annat Sverige, går det något trögt med exempelvis vindkraftsutbyggnaden. Och även om kärnkraften vunnit ny popularitet tar kraftverken lång tid att bygga.
– Röster i Tyskland har nu höjts för det går långsamt här i Europa, och att vi kanske skulle försöka etablera tillverkningen av elektrobränslen i andra delar av världen. Exempelvis i Patagonien, där det är bra vindförhållanden.
Eller i Nordafrika där, solpaneler skulle göra sig bra, säger hon.
Ett land som enligt Maria Grahn har visat intresse för att ta hand om sådan tillverkning är Australien.
Men att outsourca tillverkningen till andra länder kan innebära att vi även exporterar problem som vi själva inte vill ha, som skrymmande vindkraftsparker. Det perspektivet tycker Maria Grahn är viktigt att ha med sig i alla de energilösningar som diskuteras. Som att det behövs sällsynta jordartsmetaller i både vindkraftverk och batterier. Det är, menar hon, ytterligare argument för att jobba med flera lösningar samtidigt, och inte låsa upp sig för hårt på en enda.
– Vi vill ju inte skapa nya ekologiska eller mänskliga problem när vi ska lösa de gamla, säger hon.

Maria Grahn
Yrke: Forskare i energisystemanalys på Chalmers.
Ålder: 59 år.
Bor: Rävlanda.
Familj: Man och två barn.
Intressen: Att vistas i skogen.
Lyssnar på: Daniel Norgren och Abba.
Läser: Forskningsrapporter och någon enstaka feelgood-roman när tid finns, senast Je m’appelle Agneta av Emma Hamberg.
Kör: Toyota Corolla hybrid.

Bilder i kollaget: Chalmers samt Andrew Martin och Warren Griffiths, Pixabay.