Nyheter från FKG

  • Från problem i Frankrike till proposition i Sverige – betaltidernas utveckling under 25 år

  • Sedan mitten av 90-talet har leverantörsbranschen försökt att på olika sätt komma till rätta med de långa betaltiderna.
    Här är en resumé av vad som har hänt under åren.

      • Mitten av 90-talet. Renault och PSA-gruppen lyckas få igenom längre betaltider som ett del av ett statligt stödpaket.
      • På 00-talet har de längre betaltiderna fått fäste. Missnöjet börjar växa.
      • De franska leverantörerna får 2011 igenom sina krav på en lag om 30 dagars betaltid efter att varan levererats. Men med möjligheter för parterna att förhandla om en förlängning upp till 60 dagar efter fakturadatum. På EU nivå inleder kommissionen en granskning av kredittiderna. De ses som ett hot mot SME-företagen och i förlängningen även mot EU:s inre marknad.
      • 2012 arbetar det svenska justitiedepartementet med en lagstiftning. FKG noterar att lagförslaget öppnar för en avtalsfrihet som skulle göra lagen tandlös, och året efter blir förslaget nedröstat i riksdagen.
      • Svensk industriförening SINF genomför under 2013 undersökningar där 90 procent av medlemmarna svarar att kredittiden ska vara 30 dagar.
      • 2015 växlar dialogen upp. FKG träffar närings- och innovationsminister Mikael Damberg och framför branschens syn på saken.
      • 2017 tar FKG initiativ till en frivillig uppförandekod för betaltiderna, som ska kopplas till den hållbarhetsredovisning som stora och medelstora företag blir skyldiga att göra efter årsskiftet.
      • Våren 2018 har remissvaren till näringsdepartementets promemoria om Krav på rapportering av betalningstider inkommit. Där förslås en lag om att företag med minst 500 anställda årligen måste rapportera in sina betalningstider. Volvo AB och Scania är tveksamma. De förespråkar frivilliga överenskommelser. Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet bildas under året. Bakom initiativet står FKG, SINF, Företagarna och Innovationsföretagen. Under året startas föreningen kampanjsajten betaltider.se och allt fler storföretag ställer sig bakom uppförandekoden.
      • I november 2019 får Föreningen för effektiva affärstransaktioner ett stöd på en miljon kronor från Näringsdepartementet.
      • Men våren 2020 blir det backlash på alla ansträngningar. Det mesta ställs på ända på grund av coronautbrottet, och uppförandekoden kring betaltider verkar nu helt bortglömd. När det blir dags att betala ut coronastöd går Föreningen för Effektiva Affärstransaktioner ut med en debattartikel där de föreslår att upp till 50 procent av stödet ska gå till att betala av leverantörsskulder. En idé kallad Glödlampan lanseras av FKG, där tanken är att staten ska gå in som mellanhand och låna ut 70 procent av beloppet till dem som har problem med att betala i tid. Som en del av Clepas intiativ för att kickstarta den europeiska fordonsindustrin efter vårens produktionsstopp antar de europeiska branschorganisationerna för leverantörer och fordonstillverkare, Clepa och Acea, en gemensam uppförandekod. Koden går ut på att de hellre ska hjälpa än stjälpa varandra. Men så fort hjulen börjar snurra igång igen är situationen med betaltiderna tillbaka på ruta ett igen.
      • Inför den proposition om betaltider som väntas i maj 2020 ökar FKG intensiteten i sina aktiviteter. I en enkät med FKG:s medlemmar svarar 73,3 procent att uppförandekoden inte har haft någon effekt alls, och 25,3 procent uppger att kunderna snarare vill ha ännu längre betaltider. FKG:s VD Fredrik Sidahl säger i en kommentar att det är ett problem när företag undertecknar en uppförandekod, och sedan struntar i den.
        – Vi kallar fenomenet för policy wash, säger han.
        För att bilda opinion inför propositionen startar FKG en lobbykampanj. Organisationens hållning får visst stöd i en intervju med näringsminister Ibrahim Baylan, som menar att tvingande lagstiftning inte kan uteslutas. Lars Hjälmered, ordförande i riksdagens näringsutskott, uttalar sig i samma anda: det kan inte uteslutas att lagstiftning bör ske.

    Foton i kollaget: Olenka Sergienko och Sora Shimazaki, Pexels.