Nyheter från FKG

  • Frågor om korttidsarbete

  • Möjligheten att införa korttidsarbete är en åtgärd som underlättar för Sveriges underleverantörer. I det rådande läget gäller det att ta till de åtgärder som finns för att ta sig helskinnad genom krisen. Men allt kring reglerna är inte glasklart, och nu sätter FKG tillsammans med de svenska fordonstillverkarna och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fingret på några oklarheter som behöver redas ut.

    Ett exempel på fråga är lönetaket i krisavtalet. Maxbeloppet för statens ersättning är 44 000. För anställda som har högre lön får företagen klara den överskjutande delen själva. Men finns det ändå möjlighet att sänka hela lönen med samma procentsats? Exempelvis en medarbetare som har 60 000 i lön, och som under korttidsanställningen ska jobba 60 procent men få 96 procent av lönen upp till 44 000. Har arbetsgivaren då rätt att minska även det överskjutande beloppet på 16 000 med samma procentandel?

    En annan fråga rör semestern. Enligt lagen om korttidsarbete måste perioden med nedsatt arbetstid vara sammanhängande. Men för företagen vore det en fördel om det gick att pausa korttidsarbetet över semesterperioden. Bland annat för att de vanliga semesterreglerna ställer krav på arbetsgivare måste meddela anställda senast två månader i förväg om förändringar i huvudsemestern – de fyra veckor som arbetsgivaren ska erbjuda ledigt under sommarmånaderna. Om alla på företaget ska omfattas av korttidsarbetet blir det svårt att få det att fungera om någon har blivit beviljad att ta ut semestern i november.

    Och hur blir det med den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, påverkas den? Hur går det exempelvis för nyanställda som inte har jobbat sex månader än, och inte blivit berättigade till sjukpenning?

    Frågorna har skickats till ansvarig myndighet, Tillväxtverket.