Nyheter från FKG

  • EU skärper kemikalielagstiftningen

  • EU har nyligen beslutat att förbjuda en grupp om cirka 200 högflourerande PFAS-ämnen, vilket gäller från och med februari 2023.  Vi ställde frågan till FKG:s juridiska partner, Setterwalls, om vad som händer om man inte hinner med att fasa ut PFAS från verksamheten.

    Initiativ till förbudet togs bland annat av den svenska Kemikalieinspektionen, KEMI, som driver en strategi för att på sikt fasa ut samtliga PFAS-ämnen. EU:s beslut innebär att en rad olika PFAS-ämnen, samt PFAS-ämnen som kan brytas ned till de utvalda ämnena, förbjuds.

    PFAS står för polyfluorerade och perfluorerade alkylsubstanser och är en stor grupp ämnen. Många av dessa ämnen är svårnedbrytbara, vattenlösliga och med en hög benägenhet att tas upp av djur och växter. Vissa av dessa ämnen har kända negativa effekter på människor och en hög giftighet för vattenlevande organismer.

    I juli lämnade dessutom KEMI och fyra andra europeiska myndigheter in förslag om förbud mot användning av alla PFAS-ämnen som inte är nödvändiga för samhället till EU:s kemikaliemyndighet ECHA. Om EU beslutar att genomföra förbudet förväntas det träda i kraft år 2025.

    Vi ställde frågan till Linnéa Ljung, advokat specialiserad inom miljörätt, om vilka sanktioner som kan tänkas förekomma om man inte kan eller hinner med att fasa ut PFAS-ämnen innan 31 januari 2023.

    – Om man fortsätter att använda en viss kemikalie i strid med ett uttryckligt förbud finns det olika tänkbara brott det skulle kunna vara fråga om, lite beroende på hur användningen sker och riskerna kopplade till sådan användning, inleder Linnéa Ljung och fortsätter:

    – De mest uppenbara brottet är dock miljöfarlig kemikaliehantering som innebär att någon med uppsåt eller av oaktsamhet bryter, till exempel, mot en begränsning i bland annat den aktuella EU-förordningen REACH. I straffskalan finns då böter eller fängelse i högst två år. Ett företag kan inte åtalas för brott utan det är en eller flera personer på det aktuella företaget som kan åtalas.

    För brott som har begåtts inom ramen för näringsverksamhet kan det också dömas ut en så kallad företagsbot, som drabbar aktuell verksamhet/näringsidkare, berättar Linnéa. Det är en ekonomisk sanktion som inte räknas som en straffrättslig påföljd. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2020 skärptes företagsbotsregleringen. Detta bland annat genom att ett företags betalningsförmåga ska ha betydelse när företagsbotens storlek ska bestämmas när det är fråga om särskilt allvarlig brottslighet som begås i större företags verksamhet. Reformen innebar också att maximi-beloppet för företagsbot i dessa fall höjdes från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor.

    Vad är din bedömning om det går att begära någon form av tidsbegränsad dispens, finns det någon praxis?

    – Det aktuella förbudet införs genom en EU-förordning. EU-förordningar är direkt gällande i alla medlemsländer utan omvandling till nationell lagstiftning, och förbudet har företräde vid konflikt med svensk lagstiftning. Ett förbud i en EU-förordning bryter därför t.ex. igenom ett miljötillstånds rättskraft. Den aktuella EU-regleringen innehåller redan vissa förlängda tidsfrister i förhållande till huvudregeln februari 2023, som man får gå in och titta på för varje enskild användning. Det finns dock ingen generell möjlighet till dispens i svensk rätt om det inte medges i förordningen, svarar Linnéa Ljung avslutningsvis.