Nyheter från FKG

De har hållit på i 18 år och nyligen gick Saab, Scania och Volvokoncernen in med 15 miljoner för att stötta verksamheten med extra medel fem år framåt. Men existensen för industriutvecklingsprogrammet Produktionslyftet är ändå inte helt självklar.
– Det gäller att hela tiden visa att vi är relevanta, säger programdirektören Birgitta Öjmertz.

Pengarna från näringslivet går in i en kassa där fler bidrar: Tillväxtverket, Vinnova och de företag som deltar i Produktionslyftets verksamhet är med och finansierar.
– Vi är cirka 60 personer som arbetar i organisationen, men alla jobbar inte heltid med det här, säger Birgitta Öjmertz.
Själv är hon anställd på RISE och ägnar ungefär halva sin arbetstid åt Produktionslyftet.
Förutom insatserna där är hon involverad i innovationsprogrammen Produktion 2030 och Net Zero Industry, som liksom Produktionslyftet syftar till att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt och hållbart produktionsland.

Bred uppslutning krävs
En kärna i Produktionslyftet är att hjälpa SME-företag att höja sin konkurrenskraft, något som de deltagande företagen kan få mer handgriplig hjälp med. Då arbetar en coach med dem i 18 månader, en service som de betalar för.
För att förändringsarbetet ska funka måste det dock vara en stark uppslutning på arbetsplatsen.
– Medarbetare, fackföreningar och ledning måste alla vara med på banan och vilja förändra tillsammans.
Grundstrukturen med de 60 personerna som arbetar inom Produktionslyftet är en viktig ryggrad i verksamheten. Med de medel de nu får från Saab, Scania och Volvo kan organisationen enligt Birgitta Öjmertz bygga en starkare stabilitet i sitt nätverk. Pengar som är väl investerade av storbolagen.
– För dem är det viktigt med en stark industribas. Inte minst har de behov av att det finns kompetenta underleverantörer, plus att det byggs upp en kritisk massa av kunniga människor som de kan rekrytera från. Det handlar om att ha ett starkt Industrisverige, säger hon.
Att se till att underleverantörerna i industrilandskapet är livskraftiga är extra angeläget i oroliga tider som nu, med både handelskrig och ett riktigt krig som pågår i närområdet.
– Storföretagen kan tycka att det är jobbigt att behöva flytta eller stänga en fabrik på grund av vad som händer i Ukraina, eller att det plötsligt kommer betydligt högre tullar. Men allt sådant slår mycket hårdare mot ett SME-företag, säger hon.

Koll på materialflöden
Birgitta Öjmertz var med och startade upp Produktionslyftet 2007 och har jobbat på med det sedan dess. I botten är hon civilingenjör från Chalmers och har doktorerat på en avhandling om effektiva materialflöden, i kombination med god arbetsmiljö, i tillverkningsindustrin.
– Det är på det spåret, med effektiva flöden och god arbetsmiljö i fokus, som jag fortfarande jobbar, kompletterat med ytterligare perspektiv som grön omställning, säger hon.
För henne är det en stark tillfredsställelse i att se företag växa kompetensmässigt.
– När vi får höra att vår insats har gjort stor skillnad, och att det syns i både de hårda siffrorna och i engagemanget … det är otroligt roligt, säger hon.

Fakta: Birgitta Öjmertz
Ålder: 56 år.
Bor: Rävlanda.
Familj: Man och två vuxna barn.
Intressen: Köra terrängcykel och att renovera sommarstugan ”som varken har el eller vatten”.
Kör: VW Golf 2012, tankad med HVO100.

Fakta: Produktionslyftet
Produktionslyftet är ett industriutvecklingsprogram startat 2007 som får sin grundfinansiering från Vinnova och Tillväxtverket. Programmet syftar till att stärka förbättrings- och förnyelseförmågan inom industrin, med målet att skapa förutsättningar för uthållig konkurrenskraft och hållbarhet. Deltagande företag får hjälp att bygga strukturer som ger stöd för utveckling, lärande och engagemang på alla nivåer. De får också träna på att omsätta sina nya kunskaper i handling. Ett 60-tal personer arbetar i organisationen. Mer info: www.produktionslyftet.se