Nyheter från FKG

  • Dags att skörda för Smart Eye

  • Teknikföretaget Smart Eye i Göteborg har länge varit en spelare i fordonsbranschen. Redan 1999 började de utveckla den typ av eyetracking-teknik som är en avgörande komponent i autonoma bilar.

    – Allt började faktiskt med en dröm, säger grundaren och vd:n Martin Krantz.

    I slutet av 90-talet var Martin Krantz en ung civilingenjör, nyutexaminerad från Chalmers program för teknisk fysik. Han jobbade med att utveckla fiberoptiska trycksensorer på Samba Sensors, ett avknoppningsbolag från Chalmers, och funderade lite på att starta eget.

    Så en morgon ringde hans pappa och väckte honom.

    – Han hade haft en sådan cool dröm som han ville berätta om, säger Martin Krantz.

    I drömmen hade hans fru fått ett nytt hjälpmedel som på ett genialt sätt löste hennes problem med ont i axlarna. Smärtorna gjorde det svårt att arbeta med datorer på vanligt sätt – med mus och tangentbord – men i drömmen kunde hon enkelt klicka sig fram genom att bara titta på skärmen och blinka med ögonen.

    – ”Du som jobbar med sådant, tror du att det går att fixa”, sa han. Jag lovade att räkna på det, och såg att det faktiskt verkade möjligt, säger Martin Krantz.

    Sade upp sig och körde igång

    Sommaren 1999 bestämde han och pappan sig för att starta ett bolag ihop, med ett statligt forskningsbidrag på 300 000 i ryggen.

    – Jag sa upp mig från jobbet och vid millennieskiftet drog vi igång i liten skala.

    I lokalerna i centrala Göteborg sitter i dag cirka 85 anställda, de flesta av dem jobbar med mjukvara. Smart Eye har även egen tillverkning av utrustning för testanläggningar. Förutom fordonsindustrin jobbar de bland annat med utrustning till forskningsanläggningar inriktade på allt från flygindustri till neurovetenskap och medicin.

    I ett hörn av lokalerna står två enkla
    3D-skrivare och tillverkar de plastdetaljer och liknande som behövs när de ska montera ihop komponenterna som bygger upp prototyper.

    Bytte spår innan magra åren

    Redan från grundandet tog företagsidén en annan riktning än de ögonkänsliga persondatorer som Martins pappa drömde om – ett spår som i dag drivs av svenska branschkollegan Tobii. Själva tänkte Smart Eye snabbt om och satsade istället på automotive-branschen.

    Men starten var lite dåligt tajmad med konjunkturen. De hann knappt börja jobba innan it-krisen slog till.

    – Några magra år, säger Martin Krantz i dag.

    Men 2001 kom ändå ett slags genombrott. Då lyckades de få Saab som kund och fler biltillverkare hakade snart på.

    – Just de där tidiga forskningssystemen … de bolag som inte har dem i dag är ganska lätträknade.

    Runt 2006–2007 hade de så pass stabilitet i mjukvaran och en så pass bra kundbas att de förstod att affärsidén skulle hålla. Sedan kom nästa finanskris och ett par nya magra år fram till 2010. Men därefter har det mesta pekat åt rätt håll för Smart Eye.

    Tidigare har det huvudsakligen varit premiummärken som satsat på tekniken. Men 2018 beskriver Martin Krantz som ”ett explosionsår” då deras produkt blivit intressant även för tillverkare av standardbilar. Och det är först då, när den bredare serietillverkningen kommer igång, som företaget börjar göra ordentliga vinster.

    – Då får vi in licenspengar för varje tillverkat fordon. Det handlar om 50 till 100 kronor per bil, säger Martin Krantz.

    DETTA ÄR SMART EYE

    • Företaget grundades 1999 i Göteborg och har i dag cirka 85 anställda och omsätter runt 50 miljoner. Smart Eye har två huvudsakliga affärsområden: Applied solutions– bland annat automotive-lösningarna – och Research instruments– apparatur för forskning.
    • 2016 blev bolaget börsnoterat och fick in 120 välbehövliga miljoner för att kunna göra tunga investeringar och driva verksamheten fram tills de större förtjänsterna rullar in.
    • Eftermarknaden väntas på sikt bli en viktig del av affären. I dag har Smart Eye mindre kontor för försäljning och marknadsföring i både Detroit och Tokyo samt planer på att starta en filial i Chongqing i Kina.
    • När det gäller fordonsindustrin har deras teknik störst tillämpning i självkörande bilar upp till nivå fyra. Men även helt självkörande bilar, där ratten blir ett tillval, kommer troligtvis att ha eyetracking-teknik för att interagera med människorna i kupén. Smart Eye ser även en potential inom flygindustrin, där deras teknik kan göra att det exempelvis kan räcka med två piloter istället för tre på långflygningar. Bakgrunden är att det råder pilotbrist.