Nyheter från FKG

Coronaepidemin har ställt saker på sin spets. När containerfartygen från Asien, fulla med komponenter, plötsligt började lysa med sin frånvaro i de europeiska hamnarna verkade leveranser från låglöneländer plötsligt inte som en riktigt lika bra affär.

Studien ”Dyrt att köpa billigt” går till botten med vad det faktiskt kostar.

Över huvud taget är det där med påståenden om möjligheten att producera billigt något som underleverantörer fått leva med genom åren. Argument som ”det där kan jag köpa för halva priset från …” har varit svåra att bemöta.

Men som en slags föraning om vad som väntade, gjorde Tillväxtverket, FKG och Exportrådet en studie kallad Dyrt att köpa billigt.

– Där går vi till botten med frågan om hur billigt det är att beställa från låglöneländer, egentligen, säger Fredrik Sidahl, vd för FKG.

I studien valdes fem olika standardkomponenter ut. En plastdetalj, ett bockat metallrör, en bearbetad rundstång, ett kretskort med cirka 20 komponenter och ett kablage. Därefter gjordes sökningar hos närmare 40 olika leverantörer på tre etablerade lågprismarknader: Kina, Ryssland och Rumänien. I studien tog man inte bara hänsyn till styckpriset för själva produkten. Även kostnader för logistik och transport etcetera fördes in som parametrar.

Slutsatsen? Jo det går faktiskt gick att hitta billigare komponenter – i vissa fall. Plastdetaljen blev exempelvis dyrare på alla lågprismarknaderna. Metallröret var dyrare i Ryssland och Rumänien men höll ungefär svenska priser i Kina. Rundstången? Bara billigare i Kina, medan kretskortet blev billigare i Kina och Rumänien men dyrare i Ryssland.

Kablaget blev dock billigare på alla tre lågprismarknaderna. Den största prisskillnaden var för kablage tillverkade i Kina, där skulle priset bara bli 54 procent av vad som kan förväntas från en svensk leverantör.

I ett framtidsperspektiv kan man säga att prisskillnaden kommer att minska i takt med att låglöneländerna kommer i kapp och blir medel- eller höglöneländer. Men enligt studien kommer löneskillnaden – i snitt – att hålla i sig åtminstone 15 år framåt. Ryssland är i kapp på 13 år, Rumänien om 18 år och Kina om 34 år.

Rapporten tar trots det död på myter som att det går att beställa det mesta för halva priset ifrån Kina. Visst, om du bara köper kretskort. Men ska du ha en plastdetalj eller ett metallrör blir det istället dyrare. Inte heller påståenden som att ”om lönerna är en femtedel så blir priset en femtedel” håller tätt. I studien blir det tydligt att låglöneproducenternas priser generellt sett inte är alls lika låga som lönerna.

Studien pekar även på att modern teknologi med mer automatiserad produktion gör att fördelarna med att producera närmare den egna marknaden är en möjlighet som växer.

Fredrik Sidahl på FKG är inne på liknande tankar, något som han tycker aktualiserades redan före corona-krisen i det handelskrig som pågått de senaste åren.

I stället för att diskutera inköp på decimalnivå tycker han att det kan vara lämpligt att ställa frågorna var och hur produktionen av komponenten sker för att minska riskerna för leveransstörningar.

– De globala logistikkedjorna har blivit mer sårbara. Jag tror att det kan vara dags att börja tänka mer i banor av närproducerat. Det skulle ju även få bra effekter för miljön när vi inte behöver transportera allt över halva jordklotet, säger Fredrik Sidahl.

Läs hela studien här.