Nyheter från FKG

  • 11 mars, 2021
  • Ansvarsfrågan vid fel från anvisad leverantör

  • Vem bär felansvaret vid anvisad leverantör? Mycket handlar om att förstå den formella avtalskedjan. Fredrika Hörlin, advokat och partner hos FKG-partnern Wåhlin, reder ut ansvarsfrågor vid fel från anvisad leverantör.

    Som first tier supplier till någon av de stora OEM-tillverkarna är det vanligt att man av kunden anvisas en viss komponentleverantör. Förfarandet underlättar i regel det egna inköpsarbetet och dessutom är det oftast ett krav som man som leverantör inte kan motsätta sig. Fredrika Hörlin, advokat och partner på FKG-partnern Wåhlin reder ut ansvarsfrågor vid fel från anvisad leverantör.

    Så länge allt fungerar som det ska är det i regel ingen som bryr sig om den juridiska ansvarskedjan mellan de tre parterna. Annorlunda kan det dock bli om kunden gör gällande att det föreligger fel i de produkter som first tier levererar till kunden. Det förhållandet att det senare visar sig att felet är hänförligt till den komponent som avropas från de anvisade leverantören, spelar ingen roll om det är first tier som är avtalspart i förhållande till den anvisande leverantören. Något, som vid en närmare granskning, nästan alltid är fallet.

    Att det är kunden som hittat den anvisade leverantören, avtalat pris, kvalitet och andra villkor med leverantören innebär alltså inte automatiskt att det är kunden som står i juridiskt inköpsförhållande till leverantören. Som first-tier har du i regel ett inköpsrättsligt förhållande till samtliga leverantörer, oavsett om de anvisas eller inte. Detta innebär att du köprättsligt måste ta fullt ansvar för kvaliteten på de komponenter som du köper även om det är från en anvisad leverantör. Du kan alltså inte undkomma ansvar med hänvisning till att det är kunden som valt leverantören.

    Än mer problematiskt kan det bli om kunden i ett garantiärende inledningsvis agerar som om att det var kunden som har det avtalsrättsliga förhållandet med den anvisade leverantören och därmed inleder ett garantiärende mot fel avtalspart. När det senare blir klarlagt, ofta genom biträde av jurist, att anspråket är riktat mot fel part, kan viktiga tidsfrister ha förlorats. I värsta fall kan en first tier alltså hamna i en situation där kunden gör gällande ett anspråk som sen inte kan föras vidare till den part som har yttersta ansvaret för felet.

    Det gäller dock att förstå den formella avtalskedjan. Även om leverantören inte alls deltagit i förhandlingarna angående pris, volym och kvalitet är det ändå leverantören som är den formella avtalsparten.

    Bild: Fredrika Hörlin, advokat, Wåhlin.