På FKG har vi tagit ett par olika initiativ för att vara lite snällare mot miljön i vårt dagliga arbete.

-Vi kör en begagnad elbil. När vi på FKG åker ut och besöker våra medlemmar så använder vi vår poolbil, en Polestar2. Denna bil köpte vi in begagnad för att undvika ett nytt klimatavtryck, samt valde el för att det är en ren energikälla. Vi har tillgång till grön el i Sverige vilket vi på FKG vill ta vara på.

-All energi vi gör av med på kansliet kommer från fossilfria källor. En självklarhet för oss.

-Vi undviker att ta flyget. Om vi ska någonstans dit man kan ta elbil eller tåg så väljer vi det alltid före flyget. Vi vill välja det mest miljösmarta sättet att färdas på.

Under hösten 2021 föddes en idé hos FKG om att göra området hållbarhet till en svensk USP, för en stor internationell konkurrenskraft. FKG såg att kraven på spårbarhet för komponenter skulle öka, och ville erbjuda svenska leverantörer ett mer kostnadseffektivt och enklare sätt att arbeta med detta än de metoder som då användes (t.ex. LCA).

Tillsammans med RISE, AFRY, MITC, SuPr, EDAG och  Greengoat ansökte beviljades FKG ett stöd på max 2 303 731 kronor från den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden via Tillväxtverket, för att kunna arbeta med projektet “Konkurrenskraftig Hållbarhet för SMEs”. Projektet pågick under perioden 220101 – 231031.

Projeket resulterade i en metod för framtagning av ett så kallat klimatdatablad.

Klimatdatabladet tas fram genom en metod för att beräkna klimatpåverkan av ett företags olika komponenter, som utgår ifrån företagets totala klimatpåverkan föregående år, i ett livscykelperspektiv. Till detta kommer även utveckling av ett program för validering av denna metod. Ytterligare levereras coaching, utbildning samt stöd i arbetet.

Klimatdatabladet ger leverantören konkurrenskraft. Leverantören kan visa vilket klimatavtryck tillverkningen av en artikel kommer ha, när denne lämnar en offert på en förfrågan till kund, och kunden önskar en jämförelse leverantörer emellan. Klimatdatabladet ger inte ett additivt resultat som går att stoppa in i en LCA. Det är en simulering utifrån förra årets produktion, för att anta den nya produktens material och processer. Den nya produkten är därför baserad på antagna och verkliga data – antagna produktdata från förra årets flöden. Det används alltså en mix av primära och sekundära data (primär/specifik data: från egen verksamhet, kund eller leverantör. Sekundär/generisk data: från databaser eller rapporter). Metoden prioriterar primära data, men kräver även flera sekundära data då man i prediktiva modeller måste besluta om koncept som inte är exakt kända prestanda.

Processen kräver att en konsult (i rekommenderat fall Greengoat, EDAG eller Afry) bygger en företagsmodell baserat på tidigare års produktion och med nuvarande råvaror plus eventuellt planerat material. Man använder historiska primärdata (EPDs eller LCAs) om sådana finns och i övrigt används så korrekta standarddata som möjligt (t.ex. Används ett standardvärde på svensk elmix i Sverige om inte en EPD-certifierad elkälla säkerställs). På samma sätt kommer en uppskattning av % återvunnet material att användas. Om mängden återvunnet material är okänd utgår man ifrån virgin material i beräkningarna. Regionaliserad eller lokala data används när man vet var underleverantören finns. Eftersom metoden gäller prediktiv modellering baserad på senaste års dokumenterade data, redovisas inte nuvarande och framtida tillverkningsförbättringar, men det kommer att visas i nästa års modelluppdatering.

Den nuvarande processen använder Ecoinventdatabaser.

Klicka HÄR för att läsa mer om metoden, och komma igång med att klimatdeklarera dina komponenter.

Hållbarhet är något som för många verkar svårt att greppa. Vart börjar man? Hur börjar man? Och hur ska man lägga upp arbetet? 

FKG har i sina diskussioner med medlemsföretag som har börjat arbeta med ämnet tagit fram en lathund, med konkreta, högst relevanta och realistiska mål. Att börja arbeta med hållbarhet betyder inte att man ska bestiga ett berg. Ju närmare man tittar på det så förstår man att man kan komma väldigt långt genom att bara ta sig över en kulle. Med en konkret hållbarhetsrapportering baserad på rimliga mål kommer självförtroendet i organisationen öka, och ni kommer framgent bli mer och mer konkurrenskraftiga. Hållbarhet är något som snart kommer bli bland det mer väsentliga prioriteringarna inom fordonsindustrin.

Följande punkter är baserade på vad som sas på FKGs uppstartsseminarium om Hållbarhet med Christina Holgerson.

• Skriv ut nedan lathund och sätt i ditt fikarum, på ditt kontor och på andra väl synliga platser på ert företag (anpassa målen utifrån er själva, det är viktigt att ni har rimliga målsättningar som är lagom utmanande för er).
• Utse en hållbarhetsorganisation innehållande en representant från varje division.
• Använd er av en enkel rapporteringsmodell, typ excel. Något som alla känner sig bekväma med och klarar av att jobba med.
• Tänk på att hela företaget (oberoende olika geografiska placeringar) ska arbeta på samma sätt utifrån samma struktur.

Och kom ihåg: Syftet med hållbarhetsrapportering är inte rapporteringen i sig själv utan att driva förändring mot en mer hållbar ekonomi och värld. Kika gärna närmare på Christina Holgersons (VBG Group) presentation från uppstartseminariet för mer inspiration om hur du kan gå till väga (nedan).

På FKGs uppföljningsseminarium om Hållbarhet så fick deltagarna veta mer om hållbarhetsrapportering, Greenhouse gas protocol, Science based targets med mera.

Presentationer hittas på medlemssidorna HÄR (inloggning krävs).

Jämställdhet – en nyckel för att nå ett hållbart transportsystem och för att ställa om fordonsindustrin.

Det var rubriken på den presentation som FKG drog för Tomas Eneroth måndagen 30/5. Tillsammans med Fordonsdalen, Nätverket för kvinnor inom drivmedels- och fordonsbranschen och Nätverket jämställdhet i transportsektorn hade Kvinnan i Leverantörsindustrin ett 45 minuters möte på Regeringskansliet med syftet att belysa jämställdhetsfrågan i vår industri.

Jämställdhet är en väldigt viktig hållbarhetsaspekt på flera plan. Dels ekonomiskt – det finns en hel del studier som menar att bolag med jämställda styrelser presterar bättre och är mer lönsamma. Kan detta bero på att män och kvinnor generellt sett har olika egenskaper som kan komplettera varandra väldigt bra och generera bättre resultat? Det självklara svaret kan ju bara vara JA.

Klimat på arbetsplatsen, bredare lösningsspektrum, annorlunda typer av input… the list goes on and on. Förhoppningsvis tycker ni som läser detta att jag predikar för de omvända, men faktum är fortfarande att vår industri fullkomligt domineras av män, och att mäns löner är högre än kvinnors. Det ligger på oss alla att förändra detta, att göra vår industri attraktiv för Alla. Och jämställdhet handlar ju inte bara om en jämn fördelning mellan kvinnor och män, all typ av mångfald gör ett företag rikare.

Vi föreslog ett par olika insatser där vi vill ha hjälp från regeringen för att kunna arbeta mer ”hands on” och sätta upp konkreta mål som hela industrin (och hela Sverige) kan jobba för, med uppföljning. Området jämställdhet har kommit lite i skymundan på senaste och det är dags att det prioriteras igen. Tänk bara hur mycket mer kompetens vi hade kunnat få tillgång till i vår industri om fler vill jobba här?! Viktigt att tänka på är också att den omställning vi befinner oss i innebär många utmaningar på samhällsnivå. Eftersom vårt samhälle består av en härlig blandning människor kommer dessa utmaningar lösas bäst om alla dessa grupper representeras i arbetsteamen.

Den här industrin är helt galet häftig – inspirerande engagemang, otroligt driv, oändligt med möjligheter och framför allt fantastiska människor som jobbar här! En bild som alla ska bli varse. Och det finns redan nu många idéer från er på hur ni kan attrahera fler kvinnor till företaget – kolla in denna sammanställning som FKG gjorde tillsammans med SINF efter diskussion med det kvinnliga nätverket.