Nyheter från FKG

Varför är AI och frågan om skydd och värdering relevant? Vi ställde frågan till Karin Broman, affärsjurist på FKG-partnern Fondia.

För företag som väljer att använda AI för innovation och för att öka sin konkurrenskraft, kan AI bli ett viktigt instrument för att bygga värde i bolaget. En förutsättning då är att AI innovationer har ett robust skydd som omöjliggör stöld eller plagiering samt att AI innovationer fastställs som tillgångar som ägs av företaget.

Hur undvika stöld och kopiering?

Karin Broman svarar: Flera av oss hickade säkert till när ett AI system i augusti i år beviljades patentskydd i Sydafrika. Dessförinnan hade nämligen två patentansökningar där uppfinnare angavs vara roboten DABUS, avslagits i UK, i USA och av Europeiska Patentmyndigheten. Avslagen angavs ha sin grund i att en robot ej kan vara uppfinnare. Efter dessa avslag, såg framtida möjligheter för patentansökningar på tekniska lösningar där AI angavs såsom uppfinnare tämligen osäkra ut vad gäller sannolikheten att beviljas patentskydd. En försiktig spaning är att debatten lär fortsätta. Detta kan vara en faktor som företag, vilka bedriver innovationsintensivt arbete med hjälp av AI, bör ta med i beräkningen och förslagsvis bör dessa företag anslå en mer nyanserad ansats till att hitta fler lämpliga sätt att uppnå skydd – utöver patentskydd – för att säkra skydd av sina AI baserade innovationer.

Precis som tidigare kan upphovsrätt vara ett fungerande skydd om det används på rätt sätt. Upphovsrätt används som ett fungerande skydd tex för mjukvara och flera mjukvarubolag har intäkter på att upplåta licenser, dels till andra företag, dels till slutanvändare, så kallade EULA – End User License Agreement. Man kan absolut överväga att stärka upp skyddet ytterligare tex genom varumärkesskydd och även domänrättigheter kan vara aktuellt. Flera tech-bolag finner att traditionella immaterialrättsliga verktyg för att skydda innovationer av olika anledningar är trubbiga, till exempel för att de; tar längre tid att få genomförda än innovationens egen livscykel, är ej särskilt kostnadseffektiva, kräver (oftast) publicering som motprestation, har ett värde som överstiger 20 år. Om dessa argument stämmer, kan det lämpligaste skyddet vara att behandla den som en företagshemlighet, med de steg som detta innebär.

Regelverk att vänta framöver avseende AI

Karin Bromans spaning: I våras presenterade EU Kommissionen förslag till nya regler om AI. Ett viktigt syfte med förslaget var att öka samhällets och medborgares tillit inför de olika sätt på vilka AI-teknik kan användas. Utgångspunkten i förslaget är att en riskklassificering kommer att utgöra basen för vilka regler och skyldighet som kommer att gälla. Kortfattat: ju högre risk – desto strängare regler. Den högsta risknivån beskrivs som AI-system med oacceptabla risker vilka anses utgöra hot mot människors säkerhet, möjligheter att försörja sig och vilka berör människors rättigheter. I den risknivån kommer förbud att förekomma och i denna risknivå återfinns transporter, utbildning, säkerhetskomponenter i produkter, rekryterings, arbetsledning, vissa privata och offentliga tjänster (inkl. kreditprövning), brottsbekämpning, migrationshantering, rättsskipning, demokratiska processer. Nästa nivå av risker består av AI-system med hög nivå av risker vilka föreslås omfattas av strikta skyldigheter innan de får lov att spridas på marknaden. Då förordningen ännu ej är beslutad av EU-parlamentet bör man avvakta något innan man beslutar om följdåtgärder.

Utöver förslaget till ny förordning om AI, kommer givetvis andra regelverk att vara högst relevanta såsom produktansvarsregler och nationella och internationella köpregler.

Vad göra nu?

Karin Broman ger följande tips: Det är inte för tidigt att ha en strategisk agenda när det gäller AI. Med på sådan agenda föreslås att följande frågor övervägs att inkorporeras:

1. Vilken roll har AI i företaget och vilka kortsiktiga och långsiktiga positiva effekter hoppas företaget erhålla härigenom?
2. Hur säkerställs inom företaget effektivt att AI innovationer ej kan stjälas eller kopieras utan istället blir företagets värdefulla tillgångar?
3. Hur bevakas lämpligast frågan om vilka regelverk företaget kommer att beröras av?
4. Har företaget en preliminär åtgärdsplan inom relevanta områden, för att säkerställa regelefterlevnad av applicerbara regler?