Nyheter från FKG

Bilden är splittrad över vad rapporteringsskyldigheten av betaltider till SME-företag hittills inneburit. 1 juli påbörjas den första rapporteringsperioden. 

– Vi hade hoppats på att lagkravet skulle innebära en snabbare omställning till rimliga betaltider, men så icke enligt vår snabbenkät. Utan i många fall uppges i stället att leverantörsföretag tvingats acceptera längre kredittider, säger FKG:s vd Fredrik Sidahl.

Den 1 mars 2022 lagstiftade riksdagen om en ny rapportering av betaltider från företag med minst 250 anställda. Rapporteringskravet specificerar att dessa företag ska ange avtalad betalningstid, faktisk betalningstid och andel fakturor som betalats efter förfallodatum till Bolagsverket. Detta ska redovisas uppdelat över olika storlekskategorier av små- och medelstora bolag (0-9 anställda, 10-49 anställda respektive 50-249 anställda). Alla rapporterade data ska finnas tillgänglig för allmänheten. Syftet med 0ffentliggörandet av betaltiderna är att öka det affärsetiska trycket på storföretagen.

Rapportering ska ske första gången senast den 30 september 2023 och omfatta perioden från och med den 1 juli 2022 till och med den 30 juni 2023.

Innan lagen om rapportering av betaltider infördes upplevde 94 procent av leverantörsföretagen att de tvingades att acceptera orimligt långa betaltider från storföretagen. Efter att lagen införts upplever 64 procent av leverantörerna att kunderna ställer generellt samma kreditkrav på fakturan som tidigare, medan 23 procent uppger att kunderna vill ha längre kredit än tidigare. Dessa upplevda förbättringar och försämringar indikeras i FKG:s snabbenkät till medlemmarna från vecka 19.

Genom åren har FKG presenterat ett omfattande batteri med förslag för att komma till rätta med den bristande affärsmoralen som det är att ensidigt tvinga till sig orimligt långa betaltider av, i huvudsak, SME-företag.

Det har varit allt från egna och externa utredningar, företags- och politikersamtal, krav på hård, tvingande lagstiftning, förslag till frivilliga uppförandekoder och självreglerande branschöverenskommelser, koppling till kravet på hållbarhetsredovisning till bildandet av föreningen ”Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet”.

– Funkar inte detta, då är det tvingande lagstiftning som stärker SME-företagens ställning den enda utvägen. Jämfört med flera andra EU-länder saknar Sverige en SME-lagstiftning som stärker småföretagens ställning mot en större part, konstaterar Fredrik Sidahl.

Du hittar sammanställningen av FKGs enkät HÄR.